Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om den gamla nordiska folkvisan. 1814
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
349
händelsen behandlas såsom dikt. Den af Saxo redan
anförda traditionen om Ha bor och Signild, som lefver
öfver hela Skandinavien, går ännu högre, förlorande sig i
den gråaste ålderdom, och kan tillika vara ett bevis, af
hvad natur en ursprungligen hednisk saga skall vara för
att, öfvergången i en christen dikt, ej blott bibehålla sin
karakter, utan äfven förklaras och förskönas. För visan
om Herr Axel och skön Walborg, hvilken, om den äfven
från början är Norrsk, dock till den grad gått öfver hela
Norden, att den säkraste prydnad man träffar i Svenska
bondstugor är de bägge älskandes bilder, ehuru ej målade
i den bästa stil, kan väl ingen historisk grund uppgifvas;
fastän den tydligen stödjer sig på en sådan. Men de seder
den målar röja otvifvelaktigt dess ursprung från längst
förflutna tider. Och denna anmärkning leder oss till det
allmänna och ovedersägliga kännemärket på visornas ålder,
det inre nämligen, eller den sedliga verld de framställa.
Ty om man också skulle åberopa de gamla händelser,
hvarpå en del af dem erkändt grunda sig, och af språkets
och tonens mer och mindre likhet sluta till de öfrigas tid;
så skulle likväl alltid det inkast kunna göras, att visorna
i sjelfva verket aldrig varit samtida med händelserna, utan
först långt efter uppkommit och utspridt sig. Deremot
strider väl, att de då i egentlig mening skulle varit
enskildes verk, och i det fallet väl någon gång fört en
författares namn med sig, hvilket, så vidt jag vet, ej är
händelsen med en enda; äfvensom deras förunderliga allmänhet
ej på det sättet skulle kunna förklaras; då de, långtifrån
att blott flyta ur enskilda källor, snarare synas helt och
hållet vara uttryck af nationella minnet och känslan. Ty
hvad jag här framställer såsom ett påstående, skall en
utvidgad erfarenhet bestyrka: det finnes svårligen en enda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
