- Project Runeberg -  Erik Gustaf Geijers samlade skrifter / Förra afdelningen. Tredje bandet /
351

Author: Erik Gustaf Geijer With: Knut Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om den gamla nordiska folkvisan. 1814

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

351

hon måste fördas ridande, ser man att bruket till att åka
i karm kom sednare till Sverige *. Våldsamma frierier,
näfrätt, blodshämnd, som dock stundom kunde försonas
med böter till målsmannen, äro vanliga, o. s. v.

Sådana drag (de äro alla tagna ur de gamla visorna
och kunde lätt förökas) kunna ej ditdiktas af en tid, som
har olika seder; de hafva nödvändigt sitt ursprung i sjelfva
det samtidiga lifvet. Alla hänvisa oss på den nordiska
medelåldern, af hvars tänkesätt, seder och bruk dessa
gamla dikter ge oss en högst liflig bild. Deri ligger ock
deras historiska värde, och våra häfdaforskare hafva blott
föraktat dem, emedan de ej ega, hvad ingen dikt eger,
annalistisk tillförsigtighet i anförande af händelser. Ett par
andra inre egenskaper hos dem kunna leda oss till en
närmare tidsbestämning. Det måste väcka uppmärksamhet, att
de nästan uteslutande sysselsätta sig med höga och adeliga
personer; talas ej alltid uttryckligt om konungar och riddare,
så nämnas dock herrar, fruar, stolts-jungfrur: titlar, som
enligt äldre bruk endast kunde tillhöra ridderskapet. Nu
vilja vi väl ej påstå, att visorna noga iakttagit någon
rangordning; emellertid bevisar detta, att de tagit sina ämnen
ur det högre och förnämare lifvet. Det är dess seder,
som de i synnerhet föreställa; då lifligheten i målningen
nödvändigt väcker den förmodan, att de äfven der tagit
sitt ursprung. Å andra sidan hafva de bland allmogen

* Den Danska prinsessan, som skulle bli gemål åt en Svensk konung,
säger:

"Var jeg i min Faders Land,
Da fik jeg Karm og Köresvend.
Der til svarede de Svenske Fruer:
J fö^e os hid ingen Judske Sæder".

Peder Sy v, II:dra Afdeln., visan XXL

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:58:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eggeijerss/1-3/0367.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free