Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Betraktelser i afseende på de nordiska mythernas användande i skön konst. 1817
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
424
faktas, och till gudarne samlas ännu hjeltarne efter döden,
för att gemensamt med dem bestå den sista afgörande
fejden. En sådan blick öfver den nordiska fornåldern såsom
ett helt, utom det att den bäst fattar delarnes förhållande
till hvarandra och af det bestämda förklarar sig det obestämda,
— t. ex. genom hjeltesagans klara karakteristik lär sig att se
och uttrycka bestämd karakter äfven inom mythologiens
dunklare område, — medför jemväl den fördel, att den
tvingar konstnären att beräkna sin förmåga och hushålla med den.
Ty den nordiska hjelte-sagan är redan i sig sjelf så kolossal,
att den lockar till öfverdrift i framställningen. Då nu
gudasagan rör sig i ännu större förhållanden, skulle man
lätteligen här se sig bragt till en öfverdrift af öfverdriften, om
ej just derigenom, att hjelte- och guda-saga, det heroiska
och det mythiska gemensamt af konsten omfattas,
konstnären nödgades väga bägge mot hvarandra, derefter
begränsa sig sjelf och sitt ämne, samt således söka storheten
i mått, ej i omått.
Vi ha således i frågan om de nordiska mythernas
användbarhet för den bildande konsten kommit till samma slutsats
som för skaldekonsten, nämligen att denna användbarhet i
synnerhet eger rum i mythernas förening med hjelte-sagan,
svårligen om de söndras från denna sin lefvande grund,
och äfven då mest såsom en hjelte-saga i större mått.
Hvartill vi kunna lägga, att denna användbarhet är större
i de särskilda konsterna, i den mån som dessa i
ådagaläggandet af det inre och i handlingens rikedom närma sig
till skaldekonsten. Och detta vare nog sagdt om deras
omedelbara bruk! — Att uttrycket af den anda som i
dem lefver, eller af den nordiska andan i allmänhet, för
öfrigt alldeles ej är bundet vid dessa former, derom hafva
vi i närvarande betraktelser mer än en gång yttrat vår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
