Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
yttrade sig, det må en berömd författare bevittna i stället
för rec. — J. G. Eichhorn, i sin bekanta Geschiehte der
Litteratur (Göttingen 1805 — 10, Th. I. s. 774), sedan
han omtalt frihetsandans första rörelser i de Italienska
städerna, och huru det slutligen lyckades flera att under
kejsar Henrik IV:s olyckliga femtioåriga regering (1056—
1106) undandraga sig sina hertigars och grefvars
jurisdiktion och konstituera sig såsom fria republiker, säger:
»Med denna tidpunkt blef Italien fysiskt och moraliskt
nyskapadt. I synnerhet upphöjde sig i dessa republiker
de fria borgarenas anda plötsligen. Deltagandet i offentliga
angelägenheter, tal, rådslag, underhandlingar, partiernas
strider, gjorde borgaren ledigare, djerfvare, verksammare;
och erfarenheten lärde en hvar kunskapers värde, så
mycket mer ju synbarare de förskaffade inflytande i det
allmänna. Skolorna, som här och der redan genom äldre
förordningar af andeliga eller verldsliga makten blifvit
stiftade, blefvo flitigare besökta, emedan borgarena sökte
vetenskapligt bilda sig; och lekmännens ifver i detta
afseende synes åter hafva verkat tillbaka på de andelige och
gjort dem flitigare i undervisningen. Detta är åtminstone
den naturliga förklaringen, hvarföre nu, utan kyrkans
medverkan eller uttryckliga befallning, Italiens skolor ökas;
hvarföre i Blajland, der man tidigast (redan vid 978—979)
kämpade för friheten, också den äldsta blomstrande skola
(omkring 1085) visar sig; hvarföre lagfarenheten i Bologna
upphöjer sig, jemte medicin och musik, framför alla andra
vetenskaper. Den andens fria svängkraft, som den
republikanska författningen meddelade, togo Lan franc ifrån
Pavia och Anselm från Aosta med sig ur sitt
fädernesland till Frankrike, och ingåfvo nu de vetenskaper, som
der sysselsatte dem, samma djerfva, fria anda som upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
