Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4G
mest utgick från universiteten, påfvarne sedan början af
det 14:de århundradet!» — Denne berömde lärde — för
öfrigt alldeles ej blind för universitets-inrättningarnes
brister och fel — synes således likväl ej neka dem djerfhet
i forskning, sjelfständighet och frihetsanda på en tid då
hierarkien beherrskade Europa. Deras förhållande till denna
makt är genom det anförda sant och riktigt bestämdt,
och rec. behöfver ingenting tillägga.
Efter allt detta kan man någorlunda begripa, hvarföre
ibland de lärde protestantismens grundsatser först yttrades
vid universiteten. Ett verk sådant som reformationen är
visserligen alltför stort, att man skulle kunna tillskrifva
det någon viss anstalt eller inrättning. Men att den frihet
i tanke och lara, som bibehöll sig vid universiteten, äfven
var ibland de bidragande orsakerna till densamma, är
ostridigt. Det var derföre mer än blott tillfällighet att de
män som kraftigast beredde den, Wickleff, Huss och
Luther, uppträdde vid högskolorna. Wickleff, invänder
anmärkaren, »fördrefs från Oxford; Huss brändes utan att
någon Academi, så vidt man känner, deremot protesterade;
Luther sjelf kom man väl ej åt att bränna, men deremot
brändes hans skrifter vid Academierna i Löwen och Cöln».
— Hvad Wickleff angår, så blef hans lara först fördömd
genom en påflig bulla 1377 och sedermera på ett
con-cilium i London 1382. Universitetet tvekade om det
skulle emottaga eller förkasta den påfliga bullan, och då
mötets beslut i Oxford förkunnades väckte det der en
så allmän harm, att munkarne vid universitetet, som
egentligen voro Wickleffs förföljare, utsattes för lifsfara8. Wick-
8 Wood, Historia et Antiquit. Univ. Oxon.j L. I. pp. 187, 191.
leff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
