Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
den sig under de följande oroligheterna mer än en gång
genom en verksam patriotism. När i följd af Söderköpings
riksdagsbeslut söndringen utbröt mellan rådet och hertig Carl,
som derpå afsade sig all befattning med styrelsen, kom, på
en tid då äfven den förr mot det kungliga partiet så fiendtlige
ärkebiskopen Abraham Angermannus och de förnämsta
andelige vändt sig till Sigismund, första offentliga
uppmaningen till hertigen, att ej söndra sin omvårdnad från det
allmänna, och till rådet, att bibehålla enigheten, ifrån Uppsala
akademi. De tviflade ej, säga professorerna i sitt bref till
Carl af den 4 Dec. 1596, att hans förstliga nåde det sjelf
kunde bäst besinna; men efter de voro infödde Svenske
och stadde i läro-embetet, funno de sig pligtige att det
allmänna riksens bästa efter sitt mått befordra och för faror
varna; hvarföre de äfven med en välment och ödmjuk
admonition ämnade hos rådet inkomma— Det anförda
torde vara tillräckligt till afgörande, huruvida Uppsala
akademi visat något nit för reformationens och med detsamma
för fäderneslandets intressen på tider då bägge voro utsatta
för stora faror.
Reformationen hade i allmänhet ett vigtigt inflytande
på universiteten och hela skolväsendet i de länder, der den
infördes. Alla reformatorerna visade i detta afseende en
stor verksamhet. Luthers nit för folkundervisningen, på
hvilken han först riktade allmänna uppmärksamheten, är
tillräckligt bekant. Zwingli stiftade en högre läro-anstalt i
Zürich; Calvinus universitetet i Genf. I synnerhet verkade
Melanchton i detta afseende på ett högst välgörande sätt.
Han var i reformationsverket sjelf och genom sina lärjungar
för skolorna, hvad Luther var för staten och folket. Flera
1 Wcrving, K. Sigismunds och Carl IX.-s llist.j D. I. s. 315.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
