Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
denter egde blott några år bestånd, och I69G förnyades
stadgandet af 1037 om de kungliga stipendiaterna, och är
ännu gällande— Sådan var den med en friare anda mer
enliga inrättning som reformationen gaf universiteten, under
det de katholska ännu länge bibehöllo sin gamla gestalt. I
afseende på deras litterära författning kan således visserligen
ej med skäl sägas, att den »Academiska byggnaden kom att
stå orörd i hela den skepnad, den fått under catholska
perioden», som är komitténs påstående. Att denna bygnad i
afseende på deras juridiska författning ej heller blef orörd,
skall rec. äfven visa.
Då rec. för att på en gång afgöra granskningen af det
blott litterärt stridiga emellan consistorium å ena sidan
samt kommittén med inbegrepp af anmärkaren, eller (om
man skulle finna uttrycket lämpligare) anmärkaren med
inbegrepp af kommittén å den andra, nu genast fortgår till den
juridiska delen af consistorii betänkande, framställer sig såsom
den hufvudsakliga stridsfrågan consistorii påstående: att den
akademiska domstolen hvilar på samma grund som de
allmänna domstolarne i Sverige, eller är, liksom de, organiserad
enligt grundsatsen att hvar och en bör dömmas af sina
likar (cons. bet. sid. 92 ff’.). Flera frågor ligga uti denna
hufvudfråga och hafva af anmärkaren blifvit särskildt upptagna
och skärskådade. Rec. vill först försöka ett eget svar på
frågan i allmänhet. — Då ett universitet med dess domstol
är en i Sverige efter främmande mönster bildad inrättning,
så får sjelfva det historiska af ämnet dermed en större
utsträckning. Ett tredje, för bägge gemensamt, måste
nämligen uppvisas, om de vanliga Svenska domstolarne och den
akademiska med hvarandra skola jemföras. Detta tredje,
1 P. Ekerman, De stipencliis sludiosoruvi in Suecia. Upsala 1744.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
