Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
då vi här befinna oss på historisk grund, kan åter ej bli
annat än den allmänna principen för domstols-inrättningen
i den tid, från hvilken bägge förskrifva sig, så vida någon
sådan princip finnes och i bådas bildning visat sig verksam.
Denna princip är ingen annan än den af consistorium åberopade,
att hvar och en skulle dömmas af sina likar. Den hörde
väsendtligen till den gamla Germaniska författningen, och
den öfvergick derifrån, användes och utbildades sedermera
i hela medeltidens domstols-inrättning, både inom feodal- och
korporations-systemet, ehuru olika modifierad. Den gamla
författningen beskrifver anmärkaren riktigt, då han (s. 59)
säger att de Skandinaviska och Germaniska folken af ålder
utgjorde mindre samhällen, det ena omfattande det andra,
och hvart för sig syftande till det mål, att hvarje medlem
skulle ega en borgen för sin säkerhet i alla de öfrigas
förenade krafter. — Det fordrades att vara fri man för att
gifva och erhålla en dylik borgen eller att vara medborgare
i ett sådant samfund. Samfundet sjelft (häradet, lagsagan)
utöfvade domsrätten öfver sina medlemmar, ursprungligen
kollektift, sedan genom ett utskott (nämnden). Hvarje
medlem kunde derföre lagligen endast af sina likar dömmas,
d. v. s. 1) af frie män, 2) af de frie som ingått den
frids-garanti,, till hvilken han sjelf hörde. Sådan var den
gamla grundsatsen. »Det hörde till författningen» — säger
en auktor, som anmärkaren flitigt rådfrågats — »att den
frie dömdes ej blott genom personer af sitt stånd, utan
äfven i sin hemort, af sådana som voro från hans hemort».
Förhållandet var alldeles detsamma i Sverige. Men, säger
anmärkaren (s. 63), man kände i forntiden hos oss inga
andra stånds-skilnader, då fråga var om lag och rätt, än
2 Hullman n, Gesch. des Ursprungs der Stände in Deutschlandj
Th. II. s. 164.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
