Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
om de derjemte vid hofvet innehade de högre värdigheterna:
thignarmän, och från Magnus Ladulåses tid i Sverige:
riddare och svenner — denna med ännu flera namn
utmärkta klass deltog i den persons anseende, i hvars tjenst
den var. »Det är väl värdigt», säger Magnus Ladulås i
stadgan af år 1285, »att de, som oss följa framför andra
både med råd och hjelp, hafva mer ära». Och Norske
Hirdskrå (kap. 34): »Kungen och hans handgångne män
ega att vara före landsfolket i värdighet». — De skilde
sig dessutom straxt från de ofrie genom ett yrke, som var
de fries eget och småningom blef hofmännen egentligen
förbehållet, nämligen vapnens. Hofvet var hufvudsakligen
militäriskt, hvarföre hofman är i gamla bemärkelsen detsamma
som krigsman. Ur detta hofmanskap, från början till största
delen uppkommet genom frie mäns inträde i konungatjenst,
och sedermera rekryteradt genom de förmögnare odalfries
tillträde, uppstod med tiden ett privilegieradt stånd — adeln.
I det öfriga Europa, der det förenades med ärftliga län,
omskapade det, efter sina förhållanden, under och öfver
sig, nästan hela samhället; hvilket var feodal-systemet. Att
inom detta, i alla grader af ministerialitet och vasallskap,
judicium parium under tjenst- eller länsherrens föresittande
var öfligt, är bekant och af anmärkaren medgifvet. Denna
samma allmänna och erkända grundsats, dom af likar,
gjorde, då med de andeliges stigande makt
korporationssystemet begynte motväga feodalismen, att detta stånds anspråk
på att endast af egna medlemmar dömmas, i tidens hela
tänkesätt fann en bundsförvandt och, ehuru ej utan strider,
genomdrefs. Sedermera blef egen domsrätt hvarje
korporations fordran och i synnerhet kännetecknet på de
uppkommande stads-korporationernas frihet. Deras egna
domsrätt hade väl ofta blifvit förvärfvad på ett sätt som inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
