Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
vilegium för akademisk jurisdiktion är det som kommittén
nämner, af kejsar Fredrik I år 1158. Vid närmare
betraktande finner man dock huru ofullständigt både den
akademiska korporationen och jurisdiktionen låta sig derur
härledas. Det äldsta jurisdiktions-privilegium för högskolan i Paris
af konung Filip August år 1200, som undantager den från
verldslig domstol, förutsätter den redan såsom en korporation
med egen chef’. Det förstnämnda af dessa stadganden
lemnade lärjungen valet att låta sig dömmas af biskopen
eller sin mästare. Den sednare fick naturligen företrädet,
och detta synes äfven hafva fått ega rum i Frankrike;
emedan en påfven Alexander III:s bulla bjuder att man ej bör
molestera lärjungarne så länge de samtycka att stå till rätta
för sina mästare2. Den första domsrätten var således
lärarnes. Men snart antog den akademiska jurisdiktionen en
mera republikansk natur. Vid de första högskolorna, der
många tusende lärjungar, till en stor del redan närmare
mannaåren, från olika länder samlades, fanns lärarnes
myndighet snart otillräcklig att bibehålla ordning. Det ansågs
derföre tjenligast att af de studerandes eget antal välja vissa
domare. Studenterna slöto sig tillsammans i nationer, af
hvilka hvar en hade en väld föreståndare (curator,
procu-rator), hvilka föreståndare åter gemensamt med rektor och
under hans præsidium utgjorde universitets-domstolen. Denna
inrättning begynte i 13:de århundradet och bibehöll sig vid
högskolorna under hela det följande och ännu längre 3. Detta
bestyrkes genom de flesta äldre akademiers historia. »Knappt
hade nationerna i Bologna bildat sig, förrän de, efter e.n
grundsats som innan införandet af Romerska lagfarenheten
’ Crevier, 1. c., T. I. pp. 277—280.
2 Ibid. p. 262/
3 Conring, Antiquitales Academicce. Diasert. 5:ta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
