- Project Runeberg -  Erik Gustaf Geijers samlade skrifter / Förra afdelningen. Fjerde bandet /
34

[MARC] Author: Erik Gustaf Geijer With: Knut Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

34

Sådan var den akademiska jurisdiktionens beskaffenhet
vid den tid då Uppsala akademi inrättades. Att denna
jurisdiktion hade återkommit till de nu af regeringarne
tillsatta lärarne, uteslöt likväl ej allt val i fråga om
magistratspersoner och domare å universitetens sida. Ty dels valdes
chefen eller rektor, enligt regeln, alltid, dels var man i
allmänhet ej straxt akademisk magistrats-person för det man
var lärare, utan behöfde dertill väljas, dels öfvade äfven
universiteten genom grader, val och förslagsrätt inflytelse på
sjelfva lärarnes tillsättande. Af det anförda kan intagas: 1)
att de Bolognesiska studenternas fordran att dömma sig
sjelfva genom valda domare, hvilket anmärkaren mer än en
gång mot consistorium anför såsom ett slående bevis att
akademiska jurisdiktionen ej i sig sjelf innefattade någon dom
af likar, alldeles ej är ett så isoleradt factum som
anmärkaren tyckes tro. Det är tvärtom blott ett enskildt exempel
på en allmännare, ehuru öfvergående förändring af den
akademiska jurisdiktionen under medeltiden från en mer
aristokratisk till en mer demokratisk form, hvarefter den
förstnämnda åter blef öfvervägande \ 2) Att det mer och mindre
aristokratiska eller demokratiska i formen, så snart det är
fråga om en korporations egna domsrätt, ingalunda
upphäfde principen af likars dom, emedan just den egna doms-

till universiteten, ehuru i en sednare period hans bekräftelse vid
deras stiftelse söktes för att ge allmän giltighet åt de akademiska
promotionenla (af päfven berodde på ett mer omedelbart sätt
dock stiftelsen af de Iheoloyiska fakulteterna), samt att sjelfva
uttrycket clerici, användt på lärare och lärjungar, mindre uttrycker
att de tillhörde en egentligen andelig korporation, än deras
egenskap af literati i motsats mot üliterali.

1 I konung Carl X:s konstitutioner för Uppsala akademi 4 kap. §.
2 säges, alt den akademiska samhälls-ordningen är aristokralisk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:59:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eggeijerss/1-4/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free