Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
sig’ om de Tyska högskolorna: »Vi fråga: ifrån hvad tid är
det så oroligt och oordentligt på våra universiteter, att
regeringarne derpå blifvit uppmärksamma? och vi svara: sedan
regeringarne sjelfva betagit universitetens rektorer medlen
att bibehålla lagar och ordning inom sin jurisdiktion. Må
man väl behjerta denna punkt (tillägger denne lärare) innan
man besluter någon ytterligare förändring. Ingen auktoritet
i verlden kan verka utan de dertill egnade medel».–
»Vi mena här förnämligast den akademiska jurisdiktionen.
Denna, som visare förfäder på goda grunder hade förlänat
universiteten, har man antingen helt och hållet eller
åtminstone till största delen beröfvat dem. På det högsta har
man lemnat dem civil-justicen, eller till och med endast
disciplinen. Men huru ofta gripa disciplinsmål in i justicen,
äfven in i kriminal-justicen och polisen! En ren söndring
är här omöjlig». — Och på ett annat ställe (s. 317): »Man
förgäte blott ej, att den förmenta erfarenheten af indisciplin,
hvarur man vill härleda nödvändigheten af den akademiska
jurisdiktionens upphäfvande eller inskränkning, först blifvit
gjord sedan man upphäfvit eller inskränkt den akademiska
jurisdiktionen». Att den akademiska jurisdiktionen blifvit
upphäfven i Frankrike, känner rec.; men han känner ock
att det var Villers som rådde en Fransysk regering (den
Westphaliska i Tyskland) att bibehålla den; och han känner
tillika ur dagens nyheter, att Fransyska studenter nu
stundom få hållas i ordning med bajonetten. — Skulle det vara
beklagligt att det aldrig kommit dertill hos oss? — att
Uppsala studenter utmärka sig genom förtroende för lärarne,
enighet sins emellan, ett allmänt nit att inom sig beifra
all låghet och alla oordningar, som säkrast förekommer dem,
1 I tidskriften Hermes för 1819, III St. s. 311.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
