Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
med förminskade tillgångar ej ändrat sin diet, brytningen
åter sin grund i statskroppens redan inträdda öfvermättandc
med tjenster, hvarigenom embetsverken, i stället för att
vara organer, begynte anse sig för ändamål i och för sig
sjelfva, och derföre gerna äfven hade förvandlat det
olfent-liga läroverket till ett slags förberedande embetslåda, der
åtminstone gesäll-stycket i embetsvägen borde presteras.
Epoken för embetsmanna-intressets egentliga konsolidering såsom
sådant ligger klart för dagen i det bekanta
tjenstebetänkandet och den i följd deraf utfärdade kongl, förordningen af
den 23 Nov. 1756, om hvad som bör iakttagas vid
förslagers upprättande till lediga tjenster och beställningar, samt
deras besättande, — märkvärdig för den raka motsats i
grundsatser som den framställer emot hvad som under den
politiska storheten var praxis. Denna praxis var i allmänhet
att för lägre beställningar låta anciennitcts-principen gälla,
men ej så snart fråga vore om de högre, d. v. s. dem, på
hvilka ett helt embetsverks gång och drift i väsendtligare
mån berodde. Der öfvade styrelsen sitt fria val, bestämdt
af subjekternas genom natursgåfvor och bildning förvärfvade
skicklighet, och, om äfven ofta lyssnande till bördens anspråk,
likväl under kraftiga regeringar alltid fordrande att den skulle
legitimera sig genom duglighet. Nu omvändes förhållandet.
Tjenste-betänkandet förklarar ordalagen i 1720 års
regeringsform, att vid befordringar de sökandes skicklighet och
förtjenst skola afses, sålunda: att med skicklighet menas den
theoretiska kunskap man från läroverken bör mcdbringa,
med förtjenst åter förfarenhet i tjensten, hvilken ej utan
verklig tjenstgöring kan förvärfvas; och då från bedömmandet
deraf allt godtycke bör aflägsnas, och i sjelfva tjensten »hvar
och en bör anses skicklig då det ej kan bevisas att han
är oskicklig», så följer äfven häraf, vid jemförelse emellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
