Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i 16
det slutliga målet iir hunnet, säger han. — Omöjligt. Ty
det finnes tydligen en ännu ädlare sjelfviskhet än den
nationella, den rent menskliga nämligen, och då denna i tidernas
framfart inträder, så må staten bereda sig att sjelf gå under
och förstöras af en högre enhet; hvilket instämmer med
några filosofers tanka, hvilka, anseende staten såsom en
nöd-anstalt, uppge dess ändamål vara att slutligen göra sig
sjelf öfverflödig. — Sista steget måste dock bli upphörande
af allt slags sjelfviskhet och med detsamma af all
individualitet i det stora, ensamma, abstrakta hela, hvilket, dermed
sjelft beröfvadt allt innehåll, endast som en tom form, ett
intet återstår, och dermed i resultatet af hela denna progress
uppenbarar den tomma formalism som för hela åsigten
från början ligger till grund. — Om det är en tröst att
fara vill med många, så kan anmärkaren ega den i fullt
mått. Ty denna tomma och abstrakta formalism är den nu
för tiden egentligen grasserande sjukan i tänkesätten, men
sjelf visserligen en krisis till ett bättre, så snart den blott
lär att känna sig sjelf. Att verka denna sjelfkännedom ligger
öfver all enskild förmåga. Tiden skall utan tvifvel utkämpa
sin stora, egentligen inre strid. Förtröstom derpå! Men
att tvänne förstå hvarandra är åtminstone till en början
något, och för dem sjelfva ej obetydligt. Och dertill önskade
rec. bringa saken med anmärkaren; emedan han, äfven med
olika tänkesätt, dock uppriktigt hos sin motståndare värderar
en omisskännelig värma för det rätta och goda. Låtom
oss då fästa uppmärksamheten på det positiva af den
progress som anmärkaren blott negatift uttryckt.
Vi anmärka då genast, att »sjelfviskhetens uppoffring»
för det hela ej endast kan vara målet för menskliga odlingen,
utan med detsamma vinnandet och utbildandet af menniskans
egentliga och ädlare sjelf i och genom det hela. Allt enskildt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
