- Project Runeberg -  Erik Gustaf Geijers samlade skrifter / Förra afdelningen. Fjerde bandet /
148

[MARC] Author: Erik Gustaf Geijer With: Knut Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

148

Kontroll-systemet, för sig taget, lider af samma
nega-tivitet som det revolutionära. Stats-elementernas sins emellan
opponerade riktning i det sednare upphör ej blott genom
denna oppositions fördelning i det förra, och bemödandet
att motsätta hvarje sådant element sin kontroll i ett annat
leder antingen till en oändlighet af kontroller, eller ock
måste den högsta kontrollen sjelf blifva okontrollerad. Denna
sista okontrollerade makt blir också med detsamma
stridsäpplet emellan folksmakten och regeringsmakten, hvilket
hvardera söker tillrycka sig. Det finns ingen annan utgång ur
denna cirkel än ideen om en sig sjelf kontrollerande makt,
med hvilken idé, som är frihetens och med detsamma statens
egen, vi också ifrån negationer och abstraktioner först befinna
oss ej blott inom området af det positiva, utan af det
företrädesvis reella och positiva. Staten är, såsom menniskan
i allmänhet, genom friheten ytterst en sjelf-kontroll. Men
all sjelf-kontroll är moralisk, och staten derigenom en
persona moralis, ej i ordets abstrakta, utan i dess substantiella
mening, — ej såsom ett kollektif-namn för en hop individer
och ett deraf först sammansatt helt, utan såsom menskliga
frihetens till ideen ursprungliga hela, uttryckt i ett allt
fullständigare verkliggörande af förnuftets egna allmänna lagar
för mensklig sammanlefnad. Det är derigenom som äfven
brottslingen, då staten mot honom vänder sin makt, likväl,
också i sitt straff, måste erkänna att han ytterst endast är
sig sjelf underkastad, nämligen det allmänna förnufts lagar,
hvaraf han också är delaktig. Men det är också derigenom
som staten ej endast är en skydds- och säkerhets-anstalt. —
Huru skulle den då kunna fordra och bjuda uppoffring af
egendom och äfven af lif, som dock just vore allt det som
skulle skyddas ? — Den ligger med detsamma till sitt ursprung
högre än allt fördrag; ty allt fördrag är till sitt innehåll

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:59:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eggeijerss/1-4/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free