Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
sin herre, i fall fabriken drifves i stort och med beräkning
på utländsk afsättning, beror af verldshandelns vexlande
konjunktur. En stat som ville försätta sina handtverkare i
denna belägenhet kan vinna varor, men förlorar medborgare.
Icke dess mindre råder tendensen dertill i alla stater som
sjelfva fota sin existens på handel. Hvilken fruktansvärd
massa af pöbel har ej Englands fabriks-system kastat af sig?
Står ej en sjettedel af folkmängden på fattiglistorna? Detta
system har der till och med blifvit användt phjorden. Man
bör känna, huru 100:tals8 smärre paktare-familjer kunna
fördrifvas, emedan egendoms-herren för den mera lönande
ullproduktionens skull finner för godt att lägga igen en stor
del af sin jord till betesmark för får; och huru det ej
fattas en national-ekonomisk filosof soin bevisar detta vara
en nationell vinst. Man bör veta, att bela den talrika klassen
af smärre farmers i England nästan går ut, emedan
egendoms-herrarne för produktionen finna förmånligare att sjelfva
i stort sköta sin jord — genom dagsverkare I Frankrike
8 Kan hota 1000:tals. Markisinnan Stafford endast har 1814 frän
grefskapet Southerland i Skotska Högländerna pä en gäng uppsagt
och fördrifvit femtontusende menniskor. På hela denna sträcka bo
nu 29 nya familjer och beta 130,000 fär. Andra Skotska store
ha förfarit på samma sätt; man har i allmänhet uträknat att
4 millioner af en förädlad får-race kunna finna uppehälle der
340,000 Skotska Högländare bott. En stor del har utvandrat till
Amerika. En herr James Loch utgaf 1820 i London en bok
för att bevisa det markisinnan Staffords förfarande var enligt med de
sundaste national-ekonomiska principer.
9 Äfven hos oss har den seden inritat sig, att possessionater helst
sammanslå sin jord under eget bruk och förvandla sina äboer till
stat-torpare. Vi känna ingen landsförderfligare ekonomi, och önska
alt detta exempel mätte behjertas af dem som idkeligen ropa,
att staten ej skall bry sig med den enskilda industrien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
