- Project Runeberg -  Erik Gustaf Geijers samlade skrifter / Förra afdelningen. Fjerde bandet /
178

[MARC] Author: Erik Gustaf Geijer With: Knut Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

178

hållande, genom tilldelande af dess egentliga och med rätta
enda adeliga prerogatif, personlig representationsrätt: en
ädel rätt, som i sig innefattar en ständig uppmaning att
företrädesvis och med uppoffring af enskildt intresse lefva
för det allmänna. Bort utur sin hand ger dock staten ej
oåterkalleligt denna bördsrätt, på det adeln aldrig må tro
att staten är för dess skull och ej den för statens skull.
Staten skulle göra det, om den gåfve en rättighet utan
motsvarande skyldighet, och ej förbehölle sig
uppmärksamheten på denna skyldighets uppfyllelse. Det hör derföre,
i vår tanka, väsendtligen till en konstitutionell adel, att den
kan och bör förloras, ej endast genom brott, utan genom
uraktlåtenhet af den skyldighet som motsvarar den adeliga
rätten: uraktlåtenheten af adelsmannen att verkligen
representera i national-representationen på det sätt och under de
vilkor, hvarpå hans deltagande deri af konstitutionen
bestämmes. Graden af denna uraktlåtenhet, för att medföra
adelskapets förlust, tillhör lagstiftningen att bestämma. Så
mycket om ärftlig adel. Hvad thronens ärftlighet angår,
så är dess ändamåls-enlighet för väl erkänd att vi dermed
skulle behöfva uppehålla oss. Men thronen såsom den enda
ärftliga institution i staten skulle också svårligen länge såsom
sådan kunna bibehålla sig. Monarkerna känna derföre rätt
väl sitt eget och statens intresse, då de fasthålla institutionen
af en ärftlig adel och derpå lägga stor vigt. Förgäfves
predikar man att de i den fostra konungamaktens naturliga
fiender, och deklamerar mot aristokratiens faror. Dessa
deklamationer skulle vända sig lika mot all bestämd institution
som höjer sig ur det politiska chaos, i hvars beständiga
omröring och gäsning man söker hjernspöket —
folksuveränen. En konstitutionell adel är thronens och statens
stöd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:59:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eggeijerss/1-4/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free