- Project Runeberg -  Erik Gustaf Geijers samlade skrifter / Förra afdelningen. Fjerde bandet /
204

[MARC] Author: Erik Gustaf Geijer With: Knut Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

204

Det var en tid då allt Europeiskt samhälle var
organiseradt genom stånd. Ehuru dessa genom sin representation
alla egde stämma i allmänna angelägenheter, var likväl emellan
de högre och det tredje ståndet den skilnad, att detta sednare
blott var offentligt såsom stånd, men en medlem af de högre
ej blott delade sitt stånds inflytande på allmänna
angelägenheter, utan var för sin person en offentlig man, det vill
säga, en sådan, på hvars personliga värde i befattning med
embeten och offentliga angelägenheter staten räknade. Det
var adel och presterskap, hvilka samhällets offentliga intressen
lågo närmast, som utgjorde den vigtigaste delen af
embets-manna-klassen; och det var då naturligt att staten genom en
offentlig uppfostran sörjde för dessa stånds bildning. Att
våra egna offentliga läroverk voro i synnerhet beräknade för
presterskapet eller det lärda ståndet, är bekant. Den unga
adeln, om den ock i allmänhet ej uppfostrades i skolor,
åtnjöt dock en offentlig uppfostran i hof; ej blott i konungens,
utan i förnäma hus som voro uppfylda af unga ädlingar för
att der lära adeliga seder och öfningar. Merendels fullbordade
de sin bildning vid akademien och genom resor. Lärdom
räknades ock för en adelig dygd; och man vet huru mycken
vigt Svea konungar lade derpå att unga ädlingar förvärfvade
sig den genom vistande vid inländska eller utländska lärosäten.
— Det var lika naturligt att staten lät uppfostran inom tredje
ståndet vara de enskildas angelägenhet; emedan han här ej
hade samma uppfordran, nämligen att bilda dess medlemmar
till offentliga män, då detta stånd blott representerade genom
nödvändigheten att svara för statens behof och rättigheten
att beskatta sig sjelf. Man finner att detta förfarande var
under sådana omständigheter i sin ordning.

Omständigheterna hafva ändrat sig. Stånden hafva smält
tillsamman och förlorat sin förra betydelse, om ock ej sin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:59:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eggeijerss/1-4/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free