Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2\2
af sin tid nödvändigt upptagen af verldsliga och heterogena
göromål, skall han ej fästa sin själ vid det som måste upptaga
hans omtanka? Hur skall han kunna ega detta öfver verldsliga
bekymmer upphöjda lugn, denna milda vördnadsvärdliet, som
utgör hans andeliga karakter och i bättre tider bibehöll honom
i det vackra förhållandet af herde till sin hjord, af far till
sin församling? — i synnerhet då flera af hans opresterliga
befattningar lätt taga åt sig ett slags fiskalisk natur, af alla
för folket den mest förhatliga. Hur skall han ega tid och
sinnesledighet för egen sysselsättning med andeliga saker och
med studier, som egnar honom såsom medlem af ett lärdt
stånd? — Jag tvekar ej att påstå att detta är att angripa
ett folks seder vid roten; ty de bero på ett folks religiositet.
Det samhälle, i hvilket de religiösa angelägenheterna blott
behandlas som en bisak till ekonomiska och polis-intressen,
det gräfver sig sjelft sin graf. Innan denna hufvudsakliga
oordning (till hvilken man måste erkänna att presteståndet är
sjelft till stor del vållande) är afhjelpt, är ännu mycket för
tidigt att tala om inrättande af undervisnings-anstalter för den
stora hopen af folket. Ty hvad vore dessa första ändamål?
Religions-undervisningen. Och hvem tillhör den ? Läroståndet.
Det skall således framför allt ej sättas ur stånd att lära.
Utan annan inrättning för den arbetande klassens
upplysning än detta lärostånd, har Svenska folket länge varit
ibland de ganska få som ej haft någon pöbel, det vill säga,
menniskor som uppväxt utan all vård och undervisning.
Våra städer begynna starkt att få den, ehuru den allmänna
lösen i sednare tider varit ropet om upplysningens spridande.
Svenska allmogen har genom sitt fria och tydliga förhållande
till samhället varit den förståndigaste och för sitt behof
upp-lystaste bland sina likar i Europa. Det har varit sällsynt
att träffa en Svensk bonde som ej kunnat läsa; ty han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
