Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Min första anmärkning rör uppfostran och
undervisning i allmänhet.
Uppfostran och undervisning ega till gemensamt föremål
utvecklingen af menskliga förmögenheterna. Likväl kommer
man öfverens att dessa bägge ord ej äro liktydiga.
Uppfostran är det vidsträcktare begreppet, hvartill undervisningen
förhåller sig såsom en del till det hela. All undervisning
vänder sig till fattnings- och kunskapsförmågan. Äfven der
undervisningens mål är helt och hållet praktiskt, såsom vid
inhemtandet af en konst eller en kroppslig skicklighet, är det
fråga om att först fatta för att sedermera utöfva. Å andra
sidan är ingen undervisning så rent theoretisk, att den ej
skulle fordra öfning och utöfning. Med ett ord: undervisning
börjar med fattning och slutar med färdighet; och
färdigheterna kunna vara lika många som sjelfva ämnena för
undervisningen.
Allt detta gäller ej på samma sätt om uppfostran.
Dess föremål är ej blott kunskap och kunskaps utöfning.
Den har lika mycket att göra med begärelse-förmågan (så
den högre som den lägre), med vilja, med böjelser, med
så väl den fysiska som den intellektuella och moraliska
verksamheten: den omfattar, med ett ord, hela menniskan;
och om färdighet eller skicklighet äfven är uppfostrans mål,
så innehålles likväl detta hvarken uti någon enskild färdighet
eller i en sammanfattning af sådana, utan i duglighet
öfverhufvud. Ty äfven i hvad man kallar uppfostran för ett
visst yrke ligger tillika denna betydelse af allmän mensklig
kraft-utveckling, ehuru samlad och riktad till ett eget mål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
