Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
253
Detsamma gäller om ämnesläsningen, hvilken sjelf är
ett af vilkoren för en i stort sedd vexel-undervisning; ty
denna befordras i synnerhet genom en olika fördelad
öfverlägsenhet i särskilda ämnen hos de gemensamt studerande,
hvilken jemnar sig genom ömsesidigt meddelande. I detta
sammanhang med vexel-undervisningen visar sig
ämnesläsningens princip, ej blott under ungdoms-studierna, utan, i
ännu större mening, uti sjelfva samhällslifvet, der all bildning
också är vexelbildning och beror till sin fortgång och
fruktsamhet på hvad man kallar arbetets fördelning bland
menniskor. — Äfven här ha vi således att göra med en stor
och odödlig samhällsform, om hvilken det är fråga: huru
vida den kan och bör göras till en skolform? — Tydligen
med fördel endast i den mån lärjungarne närma sig till
mognad för samhällslifvet. Grundsatsen för arbetets fördelning
är i alla afseenden lika mycket samlad som delad kraft;
kraften fördelas endast till rätt gagn för det hela om den
förut är individuellt samlad och mogen; hvarföre hemligheten
af arbetets fördelning också ligger i ordspråket: »att hvarje
sak fordrar sin man». Fordrar den nu sin man, det vill
säga, ej mindre än en man, nämligen om den är af något
inre värde och öfver machineriets krets upphöjd; så kan
äfven studiernas riktning på ett visst, genom eget val
bestämdt ämne, med fri fortgång i detta ämne, omöjligen
tillhöra undervisningens tidigare, utan är endast att förvänta
af dess sednare hälft, hvarigenom den sluter sig till ett helt;
och skulle förut blott erbjuda bilden af en saft- och
kraftlös frihet.
Vi ha här talat om ämnesläsningen förnämligast med
afseende på lärjungarne sjelfva, då den innefattar valfrihet,
åtminstone tiU någon viss grad, i fråga om läroämnen och
fri fortgång eller, såsom det äfven heter, fri, vid inga be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
