Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
blott velat finna en utvidgning af ärkestiftets gamla collegium
canotiicorum 2. Före universitetets uppkomst dimitterades de
lärjungar, som sökte högre lärdomsgrader, från skolorna till
främmande lärosäten, oftast till Paris, der en canonicus i
Uppsala skänkte Svenska studenter ett eget hus. De förr
nämnda slags skolor och, för den högre i synnerhet
theo-logiska undervisningen, vissa lektorer vid domkyrkorna, samt
Uppsala började universitet voro de läro-anstalter som från
katholska tiden förefunnos vid reformationen.
Denna bröt, med den gamla kyrkan, äfven det gamla
läroverket, och lång tid förgick innan det nya kunde grundas
och ordnas. De bägge reformatorerna Olaus och
Laurentius Petri (bägge kallas rectores) blefvo af konung
Gustaf I satta öfver undervisningen, den ene i Stockholm,
den andre i Uppsala. På Örebro concilium 1529 beslöts,
att en lectio i den heliga skrift skulle dagligen hållas vid
domkyrkorna, och i städerna sådana män förordnas till
kyrkoherdar, som kunde undervisa de enfaldige landprester. De
voro svåra att finna. De som utsändes brukade konungen
stundom sjelf examinera. De blefvo ej allestädes väl
emot-tagna. Af tvänne som förskickades till Skara att läsa och
förklara den heliga skrift fördrefs den ene ur predikstolen,
den andre med stenar ur skolan. År 1533 skrifver konungen
med stor klagan till alla stift: »Käre vänner, vi gifve eder
tillkänna att vi graniieligen förnummit hafve, huru skolorna
i alle städer här i riket storliga förlagde varda, så att der
tillförene plägade vara två eller trehundrade djeknar, der äre
näppeligen ett halft hundrade, somligstädes äre ock skolorne
platt ödelagde — hvilket störste parten kommer deraf, att
j dannemän icke vele sätta edre barn till skola, som j till-
2 Baazii Invent., p. 127.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
