Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
325
ningar. Reglemente derför finnes af den 20 April 4831.
Hvarförutan det är förordnadt, att kandidater till läraretjenster
skola göra tjenst under ett så kalladt prof-år, innan de
formligen anställas. Lika omsorg användes för bildandet af lärare
i folkskolorna. Till detta ändamål äro, i samtliga Preussiska
staterna, 42 seminarier inrättade, hvartdera utgörande 2 eller
3 klasser och försedt med 2, 3 till och med 12 lärare.
Alumnernas antal i ett sådant seminarium håller sig kring 30
eller 40, men uppgår äfven någon gång till 70 eller 80:
Vid ett sådant läroverk tillbringas 2 till 3 år. Staten använder
årligen högst betydande summor på dessa anstalters
underhållande. Utan att hafva genomgått en sådan och derifrån
vara behörigen dokumenterad, kan ingen blifva antagen till
skolmästare. Det gäller i allmänhet som grundsats i Preussen,
att samhället skall hafva full säkerhet i afseende på
beskaffenheten af de personer, åt hvilka undervisningen af
dess ungdom anförtros».–»Åt den vid undervisnings-
inrättningarne anstälda personal söker man gifva så mycket
oberoende, arbetsförmåga och arbetslust som möjligt. För
lärarnes utkomst är åtminstone till nödtorft sörjdt, och vid
hvart gymnasium finnas gemenligen flera platser, hvilkas
innehafvare kunna icke blott sjelfva lefva, utan äfven
underhålla familj. I fall gymnasial-lärare vid universiteter och inför
konsistorier habiliterat sig till kyrkans embeten, är det dem
visserligen icke förmenadt att söka och erhålla dessa, men
efter regeln söka de dem icke, och allraminst lefva de i
expektans på dem. Denna skolståndets sjelfständighet, eller,
som man i Preussen kallade det, denna skolans emancipation
ur kyrkans tjenst, ansåg man för något mycket lyckligt, och
för intet pris vill man hafva det gamla förhållandet tillbaka».
Man ser af det anförda, att äfven hvarest ofvanbemälda
operation är för sig gången folkundervisningen hufvudsakligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
