Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
361
trädet i en tankekrets med annat uttryck än det hvarvid
han blifvit uppfödd, såsom vid lärandet af ett främmande
språk, vidga hans reflexion och äro, under lärarens ledning,
i sann bemärkelse tankefödande och tanke-ordnande. Så vidt
det allmänna af frågan. Valet af det eller de främmande
språk, som förnämligast skola blifva medel för denna
tanke-öfning, beror af särskilda skäl, hvilka ej för alla tider äro
desamma. Vi påminna om dem som t. ex. så länge
bibehöllo Latinen såsom det lärda språket. Dock låta dessa
skäl uppfatta sig under tvänne allmänna synpunkter.
Sammanhanget kan afses dels med det förflutna, dels med det
närvarande. Det ena talar för de gamla, det andra för
de nyare språken; bägge i den mån de äro uttryck af den
för lärjungen erforderliga bildning. Företrädet emellan
språken är ej derföre straxt afgjordt. Att man t. ex. bör
begynna med de gamla, efter det förflutna föregår det
närvarande, är en sofism; hvarvid man glömmer att, huru man
må bära sig åt, utgångspunkten nödvändigt är det
närvarande, liksom det är den punkt hvartill man återgår. Man
må i fråga om språk-kunskap taga detta närvarande i trängre
eller vidsträcktare mening; alltid är det der — redan i
modersmålet. Modersmålet i sammanhang med andra lefvande
språk är blott ett vidsträcktare närvarande. Det finnes i
sakens natur alldeles intet skäl hvarföre jag ej skulle skaffa
mig en utsigt öfver detta närvarande, öfver det lefvande
språkförrådet , innan jag går till det förflutna. Det finnes intet skäl
emot detta, förutsatt att jag ej dermed dröjer tills jag blifvit
oläraktig. Det finns så mycket mindre något skäl emot ett
sådant förfarande, som det närvarande redan i sig upptagit
och förarbetat det förflutna (hvilket ej gäller tvärtom); så
att, om nödvändigt ett uteslutande val skulle ske emellan
gamla och nyare språk, de sednare utan tvifvel finge före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
