Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
378
SISTA ARTIKELN.
Då vi slutligen återvända till denna fråga, komma
föremålen att visa sig i ett nytt och högre ljus. Vi måste
derföre stanna ett ögonblick och se oss omkring innan vi
gå vidare.
Vi ha hittills nyttjat ordet samhälle än i sin allmänna,
än i sin egentligare betydelse. I den sednare utmärker det
företrädesvis det borgerliga samhället eller staten; i den
förra omfattar det allt slags både naturlig och frivillig
gemenskap mellan menniskor.
Ibland dessa olika gemenskaper ha vi i synnerhet lagt
vigt på familjen och kommunen; emedan bägge på visst
sätt föregått staten och äfven uttrycka olika principer, som
man i dess bildning föreställt sig verksamma. Ty familjen
är det första naturliga samhället, kommunen det första på
öfverenskommelse grundade. Inom familjen, der husfadren
länge egde den hustru han köpt eller röfvat, liksom de
barn han aflat, se vi myndigheten i sitt första naturliga
skick gifven. Kommunen, i sitt enkla upphof en förening
emellan närgränsande oafhängiga hushåll till gemensam fred
och säkerhet, har ingen naturlig myndighet att förutsätta,
utan måste upprätta en myndighet genom öfverenskommelse.
Å andra sidan, om inom familjen myndigheten är förutsatt
och gifven, så äro rättigheterna ännu obestämda och
ursprungligen beroende på godtycket. Kommunen, i hvilken
oafhängiga familjer först träda mot hvarandra, måste deremot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
