Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
394
visning äro kännetecken på dem alla. De upprépa sig äfven
olika för olika åldrar, och repeteras, såsom det synes, i lifvets
sednare hälft snarare i tillbaka- än i framskridande. Sfi
drager sig ålderdomen allt mer tillbaka i hemmet. Och
likväl är det i sjelfva verket ett nytt hem, en ny församling
och en ny skola, som den går till mötes.
Med denna öfverensstämmelse ha likväl hvardera af dessa
samhälligheter någonting eget. Detta visar sig äfven i deras
förhållande till staten, hvilken gemensamt med dem under
den högre samfunds-andans inflytelse utbildar sig, men tillika
sjelf föreställer eller bör föreställa denna högre anda; i följd
hvaraf staten äfven för dem är lagstiftande. Dock måste
han med detsamma tillerkänna dem en viss sjelfständighet.
Denna deras sjelfständighet erkänner staten genom
respekterandet af trenne för hvardera oundgängliga vilkor (hvilka
tillika äro vilkor för statens egen rätta verksamhet). De
heta med sina namn: kärlekens, trons och tankens frid
och frihet — tillsammans det inre samhällets klenoder.
Till sitt värde och sin rätt äro de före och öfver staten,
hvilken också derföre till dem måste förhålla sig skyddande.
Endast i detta afseende äro de hans gåfva. För öfrigt gifva
de honom mer än de emottaga. Eller rättare, då staten ej
blott är det yttre samhället, utan äfven omfattar det inre,
det moraliska, det religiösa samhället; så kan han endast i
respekterandet af dessa all mensklig samhällighets klenoder,
hvilka för den enskilde som för staten böra vara lika
dyrbara, hålla öppen den bana, på hvilken det lagliga och det
frivilliga i samhället — det af de enskilda beroende, det
af staten bestämda och bestämbara — alltmer kunna närma
sig och sammanstämma. Ty samhället är ej annat än ett
ömsesidigt sammanhang och beroende af viljor, som alltmer
utvecklar sig. Känslan af detta ömsesidiga beroende — tron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
