Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svar på Svenska Akademiens prisfråga år 1810: Hvilka fördelar kunna vid menniskors moraliska uppfostran dragas af deras inbillningsgåfva m. m.?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
sin dag ut och snart visar ögat blott ödslighet och
förvirring. — Jag bjuder mina åhörare med mig till en
undersökning. Klarhet i begrepp och renhet i språk utgöra
således den vältalighet som jag borde eftersträfva. Den
klassiska fornåldern bildade sina gudomligheter nakna.
Sanningen är min gudomlighet; och om hon unnat mig, den
ovärdigaste af hennes dyrkare, en blick af sitt rena
väsende, så bör jag ej våga att belasta henne med
prydnader som hon ej behöfver.
Emellertid måste jag underkasta mig alla talares
vilkor. Om min undersökning ej behagar, så är det mitt
fel. Inbillningskraften, den själens förmåga som skulle
blifva ämnet för vår forskning, är af alla menskliga
förmögenheter den mest omfattande, den underbaraste. Den
är för filosofen den vigtigaste, och det torde väl hända
att i viss bemärkelse sanning så väl som skönhet hörde till
denna förmåga. Om vi således med frågan i denna
undersökning befinna oss inom filosofiens område, så torde man
här framför allt fordra filosofisk stränghet i begrepp och
method. Men jag skrifver ingen afhandling för lärda. Den
allmänhet, inför hvilken jag vågar framträda, är en bildad
allmänhet; men af blandad och olika bildning. Det är en
gammal klagan att filosofien, såsom vetenskap, ej kan göra
sig populär, och då man vid betraktandet af hennes historia
finner att, under alla de olika former i hvilka hon
uppträdt, hon blott högst sällan och aldrig länge förmått göra
sig allmänt begriplig; så torde man slutligen finna sig
nödsakad att låta denna inskränkthet eller egensinnighet gälla
såsom ett ohjelpligt naturfel hos henne. Men är då all
populär behandling af filosofiska ämnen omöjlig? Finnas ej
filosofiens ideer i det sunda förnuftet såsom bilder för
inbillningskraften, aningar för känslan och föremål för tron?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
