- Project Runeberg -  Erik Gustaf Geijers samlade skrifter / Förra afdelningen. Femte bandet /
24

[MARC] Author: Erik Gustaf Geijer With: Knut Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svar på Svenska Akademiens prisfråga år 1810: Hvilka fördelar kunna vid menniskors moraliska uppfostran dragas af deras inbillningsgåfva m. m.?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

uttryck: att försinliga en regel, en motsägelse för
förståndet. För det äro det allmänna och enskilda, begreppet
och det särskilda tinget eller fallet, nödvändigt hvarannan
motsatta: att begreppet är allmänt och tinget enskildt, är
just hvartderas kännemärken. Likväl kunna vi ej fälla ett
enda omdöme utan att öfvergå från det ena af dessa
motsatta till det andra; och öfvergången är blott möjlig
genom en operation af inbillningskraften, af hvilken man
vanligtvis ej har något medvetande. Äfven der theorien är
blott beskrifning, t. ex. af förfarandet vid ett mekaniskt
arbete, så kan likväl konstnären ur beskrifningen blott
hemta begrepp om förfarandet; för att kunna arbeta måste
han göra ett utkast deraf i inbillningen, det vill säga, han
måste för sig sjelf försinliga regeln. I den bildning som
menniskan ger sig sjelf, och som således alltid i någon
mån måste vara arbiträr, är det naturligt och blott en
följd af hennes egen inskränkthet att hon börjar med att
utbilda sig ensidigt och uppodla en förmögenhet på de
andras bekostnad, och att den herrskande förmögenheten
således undertrycker de andra. Man kan derföre anse det
som en följd af förståndets egen konseqvens, att det sökte
göra inbillningskraften så umbärlig som möjligt; och, då
genom beskrifning tillämpningen af begreppen går lättast,
att det sökte bringa all vetenskap till en blott beskrifning
af facta, för att på visst sätt göra theorien handgriplig.
Så blef fysiken en blott beskrifning på experimenter. För
filosofen blef menniskan blott den mest sammansatta af alla
machiner, och filosofien bestod endast i ett uppräknande af
de särskilda ting som för det enkla betraktandet
förekommo inom denna machin. Moralen blef nästan helt och
hållet historia, en berättelse om hvad menniskor i alla
tider funnit vara bäst och nyttigast, och som, naturligtvis,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:59:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eggeijerss/1-5/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free