Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svar på Svenska Akademiens prisfråga år 1810: Hvilka fördelar kunna vid menniskors moraliska uppfostran dragas af deras inbillningsgåfva m. m.?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
han sig sysselsätter (det må tillfället och lusten bestämma),
blott han lär, blott hans tanke tuktas, skärpes och bildas
i vetenskapens skola. Det bör äfven ej vara afskräckande,
om hans förmåga ej skulle tillåta att i något af dessa
ämnen vinna en genomträngande och fullständig insigt; blotta
försöket har redan värde och har gjort honom till en
dugligare menniska. Man torde invända: hvad vinner ban
genom allt detta för sin utkomst och bergning? Det är
en politisk fråga, som skall besvaras ur kännedomen af
samhällets närvarande skick, och med hvilken jag har
ingenting att göra. Men frågar man: hvad vinner han
genom allt detta för erfarenheten och praktiken? så torde
jag hafva ett svar. Erfarenheten sjelf kan svara oss först,
och vi behöfva ej gå utom vår egen historia. När
frambragte fäderneslandet de kraftfullaste, dugligaste och störste
män? Var det ej i ett tidehvarf då man kallade lärdom
för en adelig dygd? Då hvarje yngling, hvars stånd gaf
anspråk på högre bildning, fördjupade sig i de svåraste
och efter utseendet minst praktiska studier under en hel
period af sin lefnad? Var det ej den tid då den samme
Oxenstjerna, som genom sin uppfostran var genomdrifven
i skolastik och de gamla språken, styrde Sverige och
Europa, då Skytte ledde underhandlingen, och Brahe
gagnade, och Gustaf Adolf och Christina prydde thronen?
Huru lärde man sig då det praktiska den tiden? — Men
låtom oss efterse hvad egentligen detta praktiska är, som nu
tyckes vara allmänna lösen i den vanliga uppfostringsläran.
Praktik är ju ej blott en yttre verkning? Det är en
verkning efter begrepp; det är utöfvandet af en theori, en
regel; ty en regel måste jag ändå vid hvarje handling hafva.
Men som regeln blott kan ge det allmänna, så fordrar
han färdighet för att kunna tillämpas. Denna färdighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
