Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svar på Svenska Akademiens prisfråga år 1810: Hvilka fördelar kunna vid menniskors moraliska uppfostran dragas af deras inbillningsgåfva m. m.?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
blott en tjenare, fast svag och ovärdig, i Försynens stora
verk. Det värdiga, det förträffliga, det i sanning goda i
hennes gerning kan hon ej sjelf ditlägga, utan Försynen.
Hon emottager det som en gåfva af oändlig nåd —
tröstande sig med det fasta hopp, att, om hon gjort sin
herres arbete troget och med åsidosättande af alla
egennyttiga afsigter, hon, genom denna seger öfver det
oförnuftiga och syndiga i sin natur, får tillegna sig och
omfatta förtjensten af detta goda som Försynen genom henne
verkat, och blifva värdig att i en bättre verld njuta det
högsta och den sanna, fullkomliga lycksalighet hvartill
menskligheten på jorden sträfvar förgäfves. All dygd
hvilar på denna tro; derföre är den alltid åtföljd af sann
ödmjukhet, af en manlig, tillbedjande undergifvenhet under
Försynen. Hon känner att hon genom denna
undergifvenhet höjer sig till det högsta och omfattar det. Men
också finnes det en religion blott för den dygdige, och
den lastfulle har en aning derom blott så vida han ännu
har en tro på dygden qvar. De finnas likvisst, om hvilka
man kan säga att ej för dem någon religion är till; och
ibland dem räkna vi framför allt den i begrepp och
handling genomdrifna lärjungen af den kraftlösa moral som
bortstryker det högre och andeliga ur menskliga naturen
och, med en förunderlig blandning af begrepp, sätter det
nyttiga, i stället för det goda, till målet för menniskans
handlingar. Den som tror att menniskan är en varelse,
sig hufvudsakligen i alla tider lik, och att begreppens
förändring ej hos henne kan verka den förunderligaste
omskapning, må blott betrakta ett sådant föremål och dermed
jemföra den allmänna klagan öfver religionens förfall i
sednare tider! Kanske skall han komma grunderna till denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
