- Project Runeberg -  Erik Gustaf Geijers samlade skrifter / Förra afdelningen. Femte bandet /
62

[MARC] Author: Erik Gustaf Geijer With: Knut Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svar på Svenska Akademiens prisfråga år 1810: Hvilka fördelar kunna vid menniskors moraliska uppfostran dragas af deras inbillningsgåfva m. m.?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

62

är nödig; och den består just i utvecklandet af den
förmögenhet som förmedlar all theori och praktik. Vi vete
att denna är inbillningskraften. Och hvar bildas den?
I det skönas verld. Hvad är den sjelf? Den poetiska
förmågan. — Det är en ålder — lik den tid då den unga
rosen rodnande öppnar sitt sköte mot ljuset — då
menskliga själen på en gång utvecklar sig och liksom slår i
blomma, då den kärleksanda som lefver i det stora hela
på en gång genomtränger själen, öppnar den i sympathi
för verlden och med detsamma gör den till ett eget,
sjelfständigt väsende. Hvem minnes ej den tid då menniskan
känner sig och känner allt? Då okända aningar bäfva
flickans bröst, då det dansande blodet purprar ynglingens
kind, och verlden, liksom på nytt född, uppstår i själen
i glansen af en morgonrodnad som ännu ej tillåter att
redigt urskilja tingen, men deremot gör allting skönt, allting
förtjusande; då man i hela naturen blott ser det enda
föremål hvarefter hjertat längtar, och, då man funnit det,
i det ser allt; den ålder då hela verlden är en ny
skapelse, då verkligheten bär alla färgerna af inbillningens
verld, så hänryckande skildrad af en skald som kärleken
sjelf lärde måla. Men huru behandlas nu den unga
menniskan vid denna för hela hennes lefnad afgörande
tidpunkt? Oftast högst förvändt. Man är öfverens om att
den är farlig. Faran är den, att menniskan, med
detsamma som denna förändring inträffar, på en gång inträder
i verlden (ty hon känner nu först sitt sammanhang med
den); inträder i en för henne fullkomligt ny verld, der
hon, drifven af en lågande inbillning och svallande känslor,
lätt förledes att begå allahanda galenskaper. Man bar
tyckts tro att faran afledes derigenom att man så tidigt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:59:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eggeijerss/1-5/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free