Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om falsk och sann upplysning med afseende på religionen. En liten populär skrift ur det nittonde århundradet af en Lekman. 1811
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
sinliga, inom sens commun, endast förekommer under
dunkla och outredda föreställningar. Det kan ej heller
annorlunda förekomma; ty dessa föreställningar äro af den
egna beskaffenhet, att om det vanliga förståndet vill
bestämma och utreda dem, de ofelbart för det upplösa sig i
motsägelser, äfven af den besynnerliga natur, att man har
svårt vid att neka någon af de hvarannan motsägande
satserna, ehuru de tydligen upphäfva hvarann. — Man kan
taga geometriens första definitioner till exempel. En
ma-thematisk punkt har inga delar. Låt förståndet söka att
bestämma denna föreställning. Det kan resonnera
ungefär så här: en punkt kan jag föreställa mig som yttersta
delen af en linea. Men en punkt har inga delar. Det som
har inga delar har ingen utsträckning. Således skulle
oräkneligt många punkter ändå ej utgöra någon linea. Derföre
kan icke en punkt ej hafva några delar. — A andra sidan:
det sammansatta måste nödvändigt först uppkomma genom
sammansättning af det enkla. En punkt är den enkla delen
af en linea. Således måste väl ändå en punkt ej hafva
några delar. — På samma sätt går det med definitionerna
af linea och yta. Hvad skall man säga härom? Skall man
säga, att det ej är sundt förnuft i de hvarann upphäfvande
bevis som jag anfört? De äro likväl ovederläggliga genom
alla bevis som från samma håll kunna hemtas. Men det
korollarium skulle man kunna draga häraf: att geometrien,
ehuru dess figurer kunna ritas på tafla, likväl såsom
vetenskap alldeles ej vistas i det utom oss varande sinliga
rummet; och att således den också, om man så behagar,
är andelig. — Den som ej fattar henne så, kan kanske
genom henne bli landtmätare; men beviset till första
propositionen i Euklides har han ej begripit. — Gäller denna
E. G. Geijeri Saml. Skrifter. 1 Afdeln. 5 Band. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
