Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om falsk och sann upplysning med afseende på religionen. En liten populär skrift ur det nittonde århundradet af en Lekman. 1811
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5)9
skrifningen. Vi hafve anmärkt, att sedan upplysningen hade
upphört att vara skeptisk, den företog sig att grunda all
ligt olärda och det af ren och uppriktig aktning (Gr det sunda
förnuftet. Den enda undervisning som för dem är nödvändig
innefattas i religions-undervisningen, hvilken också naturligtvis är
nästan helt och hållet muntlig och mer talar till känslan än
förståndet. Vill en och annan lära sig skrifva och räkna — välan I
Men deras förträffliga minne, hvari de utskämma så många som
blott läst sig sjelfva till förderf, gör det för dem i allmänhet
onyttigt. Men att, man kunde tro sig få ett upplyst folk, om man en
gång komme så långt att hvar bonde, utom sin religion, hade lärt
litet moral, litet geografi, litet af fäderneslandets historia och litet
af de första begreppen i vetenskaperna, och Gud vet allt, det är
visserligen högst ytligt och falskt sedt. Är det för hans timliga
eller eviga väl som man anser detta så nödvändigt? Denna
upplysning, med det sunda förnuftets namn beständigt på tungan,
föraktar det i sjelfva verket hjerteligen. Det är liksom om man
ville skämmas att dessa bonde-själar skulle komma så olärda in i
godt sällskap i himmelriket. — Dåre! med din tomma
mångkunnighet, med din ytliga upplysning, med din skrytsamma, halfva,
förvirrade lärdom, är du inför det oförderfvade, olärda, sunda
förnuftet en usel dverg; med några enkla frågor och inkast
gör dess träffande, enfaldiga omdöme dig förvirrad och kommer
dig att rodna, om du det kan. — Denna ytliga lärdom, denna
vetenskap, som vill veta allt och ingenting vet, som nu är en så
allmän pest i våra bildade klasser, har man äfven sökt påtruga
bonden; och om man ej lyckats, har likväl bemödandet haft
skadliga följder. Allmänhetens upplysning har i sednare tider varit
allmänna lösen och goda tonen. Lärde behöfva vi ej, har man
sagt; men upplysta bönder och handtverkare — se der hvad som
är vårt behof och som en gång skall göra vårt tidehvarfs ära! —
Jag sade: det har haft skadliga följder — genom det goda som
man tagit bort och det odugliga som man satt i stället. I det
sednare afseendet kan man blott i allmänhet märka: att, först, en
half, ytlig kunskap endast ger fördomar; att, för det andra, dessa
fördomar äro så mycket svårare som de äro lärda fördomar, för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
