Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om falsk och sann upplysning med afseende på religionen. En liten populär skrift ur det nittonde århundradet af en Lekman. 1811
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
institut, hvilka dock, på det att ej så dyrbara plantor,
sjelfva framtidens hopp, genom någon åverkan skulle
förstöras, samtliga kommo att likna drifhus. Derifrån skulle
då den efterverld utgå som ej behöfde några hjeltar, några
svärmande snillen, staters och systemers omkullstörtare,
utan skulle bestå af idel bildade menniskor som makligt
skulle sitta ner, befordra jordens fruktbarhet under
njutningen af huslig sällhet, sprida humanitetens söta lukt öfver
hela verlden, och slutligen inom några år uppnå
mensklighetens högsta mål: — den tid, då mat ej fattas för
någon mensklig måge. O j upplysare, j bildare, j
humanitetens förädlare! Hvilken thordöns-storm har ej väckt er
ur edra ljufva matsmältnings-drömmar för mensklighetens
bästa, och framsopande förstört edra kålgårdar, edra
drifhus, edra filanthropiska anstalter, ja sjelfva edra stater! Och
mensklighetens gyllene mål, som j tyckten er kunna fatta
med händerna — ack, det är oss undanryckt på millioner
års afstånd!
Jag gitter ej i alla dess utgreningar uppspåra
följderna af denna usla moral som satte just den egentligen
omoraliska principen i mennisko-naturen (låt vara att den
ock kallades lycksalighets-begär) upp till laglikmätigt
herravälde,— följder så mycket förderfligare, som denna lära ej
dvaldes inom skolorna, utan för sin stora begriplighet blef
populär, gängse, i synnerhet hos de så kallade bildade
stånden, och snart sjelfva den vackra verldens goda ton.
Jag gitter ej beskrifva hela det system i tänkesätt som
häraf borde uppkomma. Grundsatsen är gifven, och man
kan sjelf efter behag utveckla den i all sin konseqvens af
uselhet. Allt nog; om en sådan lära som denna griper in
i ett helt tidehvarfs bildning och blir allmän ton, och
likväl ej lemnar efter sig ett kraftlöst och förderfvadt slägte,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
