Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om falsk och sann upplysning med afseende på religionen. En liten populär skrift ur det nittonde århundradet af en Lekman. 1811
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
alla menniskor äro nyttiga af alla krafter, och
mensklighetens högsta mål är hardt när. Dertill behöfs då föga
någon Försyn, utan i synnerhet goda ekonomiska
författningar, handel, sjöfart, alltmera upplysta regenter, och
alltmera upplysta nationer i att utfundera och begagna sig
af de rätta medlen till allmän välmåga m. m., hvilket allt
kan finna sig och hafva sin gång intill ändan, utan att
man derom behöfver särskildt besvära på högre ort.
Naturen tarfvar också föga en Gud, sedan hon en gång
blifvit ordentligt skapad och inrättad. Ty, ehuru utan allt
eget lif och förstånd, är den likväl det allrafullkomligaste
machineri, hvarpå den högsta makten blott behöfver agera
såsom ett lod eller tyngd, eller genom en stöt — såsom
astronomerna försäkra har varit fallet i början med
himlakropparne — för att sätta alltsamman i sin riktiga gång
och ordning. — En religiös odling, till sina grunddrag så
beskaffad, skulle nödvändigt blott bruka religionen såsom
ett medel att inskärpa sin moral. Långt ifrån att predika
förakt för det verldsliga, skulle religionen tvärtom lära
huru man dermed på bästa sätt skulle umgås. Man fann
att den, utom sin nytta för sedligheten, äfven kunde hafva
sina stora förtjenster om åkerbruk, slöjder,
potatis-plantering, med ett ord, om statshushållningen, och både hon
och hennes tjenare sattes så småningom i ekonomiens
tjenst. — Hur gick det då med dogmerna? — Vi komma
till dem. Den skeptiska perioden af tidehvarfvet, som var
för blind att kunna se någon gudomlig uppenbarelse, hade
mer och mindre högt förklarat sig emot all uppenbarad
religion, och tämligen tydligt låtit förstå att all sådan på
sistone hade sin grund i prest-bedrägeri och fanatism. Men
nu hade man fått en utomordentlig respekt för allt hvad
som var factum, såsom det enda säkra i all mensklig ve-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
