Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg 1842
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
oundvikligt bestämmande. Ty äfven den absoluta gräns,
som skulle framställa sig i min förmåga eller oförmåga
såsom fysisk varelse, gäller ej, då samvetet för
uppfyllandet af en pligt kan fordra äfven uppoffringen af sjelfva
denna fysiska varelse; hvilket är det faktiska beviset att
denna fordran i sjelfva verket både utgår ifrån och vänder
sig till ett högre sjelf än det som af förgängligheten
inneslutes. Vi inträda härmed i ett personlighets-förhållande,
hvartill betraktelsen af sjelfva den moraliska lagen
nödvändigt leder.
Utan ett sådant högre sjelf, hvars beroende af
sinliga vilkor i sjelfva verket är blott skenbart, vore den
moraliska lagen, äfven såsom lag, omöjlig. Den är likväl
i allmänhet, såsom blott lag — och utan besvarandet af
frågan: för hvilken? — och af hvilken? — obegriplig och
sig sjelf upphäfvande. Hvilket bäst visar sig i deras
uppfattning af densamma, hvilka här hålla sig endast vid
begreppet om lag, utan insigt att detta begrepp sjelft af ett
högre behöfver förklaras.
Ingen lag är tänkbar utan såsom uttryck af en
nödvändighet. Men då den moraliska lagen är en lag för
friheten, hvilken lag endast bjuder hvad bör ske, och till
detta bör lägger förutsättningen af ett kan; så innefattar
detta likväl blott en nödvändig möjlighet. Ett sådant slags
nödvändighet vore således den enda som kunde tillkomma
den moraliska lagen. — Men den är ett sig sjelft
upphäfvande begrepp. Ty för att denna möjlighet skall vara
nödvändig, måste den moraliska lagen kunna uppfyllas; för
att nödvändigheten blott skall vara möjlig, måste åter lagen
icke kunna uppfyllas; så att af möjligheten aldrig blifver
verklighet. Det vanliga föreställningssättet, att den
moraliska lagen väl kan uppfyllas, men likväl aldrig till fullo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
