Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om historien och dess förhållande till religionen. 1811
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
såsom skilda åt, först liksom lösa sig; och det är den,
som sedan ensamt gör öfvergången emellan dem möjlig,
eller att jag i ett omdöme kan referera predikatet till
subjektet. Kunskapen om denna enhet kan således ej heller
bestå i ett sådant refererande. Just emedan den förmedlar
all kunskap, kan kunskapen om den sjelf ej vara en genom
begrepp förmedlad kännedom. I sjelfva verket måste väl
ock identiteten af realitet och tanke, af föreställning och
objekt vara det omedelbaraste af allt vetande; denna enhet
måste således omedelbart ses, vara en (intellektuell)
åskådning. Denna åskådning måste ligga allt medvetande till
grund, fast det ej sjelft vet af den; ty för den vanliga
reflexionen finnes blott medelbar kunskap. Denna
åskådning kan således blott framträda såsom sådan för en högre
reflexion, hvars föremål hvarken objekterna eller
föreställningarne kunna vara, utan medvetandet såsom omfattande
bägge eller sjelfmedvetandet i sin totalitet; och denna högre
reflexion är den filosofiska. Utan denna åskådning är
filosofien lika så tom som geometrien skulle vara utan
åskådningen af det rena rummet. — Derföre är det äfven en
vanlig förebråelse af det vanliga förståndet emot filosofien,
att den blott leker med ord och tomma begrepp. Likväl
vill detta förstånd att hon skall framställa det verkligt
vissa i begrepp, eller grunda sig på en omedelbart viss
sats, hvilket är omöjligt; ty hvar och en sats innehåller
så litet någon omedelbar visshet, att den tvärtom alltid
förutsätter den; och genom blott resonnement kan man
lika så litet föra ett filosofiskt som ett geometriskt bevis.
Intetdera är möjligt utan en konstruktion för åskådningen.
Men filosofen kan ej nödga sin åskådning på någon,
liksom geometern medelst den uppritade figuren nödgar
åskådaren att i tanken konstruera honom; och man skall utau
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
