- Project Runeberg -  Erik Gustaf Geijers samlade skrifter / Förra afdelningen. Femte bandet /
154

[MARC] Author: Erik Gustaf Geijer With: Knut Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om historien och dess förhållande till religionen. 1811

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

454

öga, om man ej vet att alla andra ögon se detsamma.
Derföre tillkallar man vid ett ovanligt fenomen alltid vittnen,
innan man kan öfvertyga sig om dess verklighet; och det
minsta grundade tvifvelsmål att ej alla andra skulle erfara
detsamma som en sjelf, gör en färdig att förklara
intrycket för en villa. De sinliga objekterna ega derföre ej i
och för sig sjelfva någon visshet, minst en omedelbar; ty
vissheten om dem beror helt och hållet på vittnesbörd
och intygande, antingen inhemtadt eller förutsatt, samt är
således till sin natur den enda visshet som endast kan
vara medelbar; och vore en idealism mycket värd som
blott nekade de sinliga tingens verklighet såsom sådana,
så kunde den redan abstraheras af blotta iakttagelsen af
den sinliga visshetens natur.

Vi hafve nu, såsom jag hoppas, fullständigt uppgifvit
de olika sätt på hvilka vissheten kan yttra sig i
medvetandet. Det är således öfrigt att undersöka, till hvilken af
dem den historiska vissheten hörer. — Den kan ej vara
detsamma som den vetenskapliga vissheten. Vetenskapen
kan framställa historiens idé, visa dess nödvändighet och
derutur härleda historiens lagar. Men dess innehåll kan
den ej bestämma. Ett fenomen har sin theori, då jag med
säkerhet kan förutsäga dess utgång. Men menniskan har
just derföre en historia, emedan ingen theori på förhand
kan säga huru hon kommer att bära sig åt. Att den blott
logiska vissheten ej heller kan vara historiens, är tydligt.
Den kan blott säga mig att i historien ingenting kan
förekomma stridande mot förståndets lagar. Den visshet som,
lik den sinliga, endast grundar sig på vittnesbörd tycks
deremot vid första påseende alldeles inträffa med den
historiska, så vida historien blott är en på vittnesbörd
grundad berättelse. Historisk sanning skulle då vara hvad som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:59:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eggeijerss/1-5/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free