Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om historien och dess förhållande till religionen. 1811
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
undervisningen, tränger derifrån till den lägre och slutar
med att skapa en till tänkesätt, till odling ny generation.
Derföre är också en högskola den kraftigaste anstalt staten
kan taga för att följa med odlingens gång och bos sig
bibehålla den verldsborgerliga principen. Vi hafve insett att
denna princips död i samhället ofelbart leder förr eller
sednare till ett folks underkufvande \ Derföre bör äfven
en nation vårda sina universiteter som sitt öga. Med en
sådan verkligen religiös vördnad vårdades de äfven af de
Sveriges store konungar, hvilkas minnen ingenv Svensk
man återkallar utan tårar; så aktades de af en Svensk
adel, som ibland sig kunde räkna sådana medlemmar som
en Axel Oxenstjerna, en Per Brahe. Hvad skall
man då säga om en adel, i fall den funnes, hos hvilken
intet drag vore så allmänt som förakt för lärdom? Hvad
begrepp kan den göra sig om sin bestämmelse? Hvar är
adeln hos dessa adelsmän? — Svaret blir hårdt; och jag
vill undvika att ge det. — Men visserligen ligger
närmaste orsaken till ett sådant lärdomens förakt hos
litteratörerna sjelfva, eller rättare, det måste begynnas hos dem
sjelfva, hvilket sker då de förlorat den rätta ideen om
vetenskap. Häraf följer att de, ej nöjda med vetenskaplig
värdighet, söka sig en främmande vigt eller fika efter att,
såsom litteratörer, vara ett stånd inom staten och att
förskaffa sig omedelbart politiskt inflytande, embeten och
titlar. Ej under, att man förnedrar dem, om de begynna
med att förnedra sig sjelfva! En sann litteratör (det vill
säga en litteratör med snille; ty den som saknar det är
* Man mä ej för det första lägga för mycken vigt på exempel ur
historien som tyckas vederlägga denna lära. Den rätta regeln är
den som också förklarar afvikelserna; och den framstälda satsen i
sitt rätta förstånd torde verkligen förmå detta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
