Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om historien och dess förhållande till religionen. 1811
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
skall således skilja sken ifrån sanning; han skall blott
berätta hvad som verkligen skett. Men en verklig
verklighet, om jag så får uttrycka mig, eger blott det som
har en nödvändig verklighet. Det lösa, tillfälliga factum
kan, utan att få en plats i ett förnuftigt sammanhang, ej
angå historie-skrifvaren Att neka ett sådant sammanhang
är att neka all historia. Hvilket är då detta sammanhang,
hvarigenom bestämmes huru vida ett factum hörer till
historien eller der har mer eller mindre vigt? — Samhället
är ensamt historiens fält; den är ej annat än berättelsen
om samhällets utveckling. Blott hvad som verksamt
griper in i denna utveckling hörer till historien och har för
henne en nödvändig verklighet; allt annat är för henne
oskedt; ehuru det, för att åter nyttja Luciani ord, kunde
synas sant för den ena eller andra, hvilka ej hafva
begrepp om annan verklighet än en absolut tillfällig. Denna
frihetens utveckling i lag och samhällsordning måste
historie-skrifvaren, i dess högsta allmänhet, beständigt hafva för
ögonen, äfven då han berättar ett enskildt samhälles öden.
En enskild stats historia är omöjlig utan afseende på den
universella staten; och detta förhållande skall ej
historie-skrifvaren uttrycka i egna vidlyftiga betraktelser, som hafva
ingenting att göra in i historien, han skall framställa det
i sjelfva händelserna. Men dertill fordras, att detta
förhållande skulle vara verkligt, att den universella staten
skulle gifvas. Men nu är ju den blott en idé, som i
mångas tanka vill säga detsamma som ett inbillningsfoster?
* Om en sådan historia som blott vet af lösa facta och anekdoter,
lika mycket sammanhängande som kornen i en sandhög, gäller
madame du Deffante’s infall: »Ce qui me dégoute de 1’histoire,
c’est de penser que ce qui se passé tous les jours sous nos yeux,
sera 1’histoire quelque jour».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
