Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om historiens nytta. En föreläsning. 1819
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
205
staten, sjelf formad efter dess förhållanden, vidare kan
derpå öfva något inflytande. Derföre hör man i dessa
välden omtalas hvälfningar, merendels af den våldsammaste
art, af hvilka man, enligt våra tänkesätt, skulle vänta sig
förvånande, djupt gripande verkningar. Bullret förgår; —
och ingenting har händt. Man byter herrar, ej
inrättningar, ej seder. Hindostanen är under Engelskt
herravälde hvad han varit under Mongoliskt, hvad han varit
förut; Araben ännu densamme som för årtusenden.
Turkarne planterade med sig sjelfva orientaliska hemseder öfver
till Europa, och dessa ha skyddat dem bättre än det
starkaste pansar mot all främmande inflytelse. Revolutioner
bland dessa menniskor äro stormar som rasa öfver hafvets
yta, medan i djupet allt är stilla. Äfven denna form af
mensklighet är ingalunda att förakta. Genom en sådan
familje-systemets eller den enskilda lefnadens oföränderlighet
och alla inrättningars helgd, som deraf bero, synes väl
odlingen, fästad på en punkt, hämmas från vidare
framsteg; men inbrytande af förderfvet i samhället är också
i samma mån utestängdt. Denna hemsedernas enkla,
oförändrade bestämdhet är en stor sak hos ett folk. Ett
sådant folk drifves väl ej genom odlingens kraft i höjden,
men det lösryckes ej heller från den moderliga grund
hvars krafter utgöra dess helsa. Dessa menniskor äro
naturen alltid lika nära. Det lefver, af en flammande sol
närd, en naturkraft i Österlänningens bröst, som förmår
föra honom obruten och hel genom alla veklighetens och
yppighetens försåt, som, tänd af en gnista från höjden,
gör honom mäktig af de utomordentligaste uppoffringar.
I massa gälla vi mer. Man mot man stäld är han kanske
öfver hufvud bättre. Alla Europeiska resande i Orienten
erkänna, oaktadt all den öfverlägsenhet odlingen ger, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
