Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorild. 1820 - Thorild. Tillika en filosofisk eller ofilosofisk bekännelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
begreppet sjelft. Men väl upphör dermed det abstrakta
tänkesättets välde; och det förr inom sig isolerade
begreppet åtrår och finner åter förbindelsen med sin källa.
Denna källa är sinnet. Ty om i hvarje föreställning
begreppet är det allmänna, men åter allt hvad som
öfver-blifver, eller ej i begreppet jemnt uppgår, utan utgör det
individuella af objektet, blott för känslan är fattligt, så är
sinnet det medlande och förenande emellan dessa
motsatser, som endast gör öfvergången möjlig emellan det
allmänna och det enskilda, det ideella och det reella. Såsom
förenande bägge är det också det hela i all kunskap, och
på samma gång det omedelbara; emedan endast ur enheten
motsatsen kan hafva uppstått. Sinnet är förmågan af
enheten; och i denna sin allmänna bemärkelse detsamma som
förnuftet sjelft, hvarföre också förnuft kommer af förnimma.
Begreppet söndrar; sinnet fattar helt. Det sednare är
derföre det förras grundval, och allt begreppets arbete
förefaller inom sinnets ursprungliga gebit. Men all kunskap
är ej endast till sin uppkomst sinlig; sinnet är på en gång
det första och sista i kunskapen. Ty det söndrande,
urskiljande begreppet, eller förståndet, måste beständigt
ledsagas af sinnet, såsom det förenande, återställande; och
då, efter förutgången fullständig urskilning, föremålet på
en gång till alla delar i full klarhet framträder, så är
tanken i denna högsta och sista operation, i denna sanningens
egen blick, åter sinne. Det gäller om yttre som inre
föremål. — Äfven i de yttre sinnena är det ett
gemensamt sinne som egentligen fattar, detsamma som, i
motsats mot dessa, äfven kallas det inre sinnet, men som är
det enda för de inre föremålen — Det inre sinnets för-
’ Motsatsen emellan inre och yttre sinne är i det naturliga sansade
tillståndet alltid oupphäfven. Den kan upphäfvas genom utom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
