Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorild. 1820 - Thorild. Tillika en filosofisk eller ofilosofisk bekännelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254
måste fästa sig vid någonting i afseende på sjelfva
rättsbegreppet tillfälligt, nämligen när- eller frånvaron af en
yttre tvingande makt som kunde vaka öfver rättens
verkställighet. Men i sig sjelf är all eller ingen rätt en
tvångsrätt, emedan ingen ofullkomlig rätt såsom sådan gifves;
och att ej all rätt i sjelfva verket göres gällande såsom
tvångsrätt, bevisar ingenting deremot. Ty den kan dock,
i följd af sin natur, blifva det, och blir det äfven
småningom genom samhällets allt större utbildning; emedan
genom det närmare ömsesidiga beroende, den innerligare
förveckling af alla menskliga krafter, som samhället i sin
fortgång med sig förer, vilkoren för samhällsföreningen
äfven oupphörligt allt nogare bestämmas. — Men all moral
såsom blott rättslära, eller som till princip har endast
allmänheten af en viss regel, står väsendtligen till sjelfva
sinnelaget i ett blott yttre eller ytligt förhållande, och
skapar en moralitet, som, den må bestämmas af yttre
tvångsmedel eller ej, aldrig blir annat än legalitet. Ett
blott formellt bud, såsom t. ex. detta: »handla endast efter
maximer som äro egnade att blifva allmänna lagar», gör
man också med en blott formell öfverenskommelse
tillfyllest, utan att sjelfva viljans inre beskaffenhet dervid
behöfver komma i fråga. Och äfven den lofliga läran om
all pligts ovilkorlighet, eller att den endast för sin egen
skull fordrar lydnad, lemnar i denna moral utan hjerta,
då ovilkorligheten endast tillhör sjelfva pligtbudet i sin
all-männelighet, vid tillämpningen på det enskilda fallet fältet
så mycket mer öppet för en omoralisk advokatur och
ka-suistik, som kan afspisa alla pligter med en blott skenbar
efterkommelse. Det är samma skilnad emellan denna
sedolära och den verkliga, som den de äldre theologer gjorde
emellan den verldsliga sedoläran, som lärer anständighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
