Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorild. 1820 - Thorild. Tillika en filosofisk eller ofilosofisk bekännelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
derigenom skulle vända denna gemensamhet emot sig sjelf
till allmän förstörelse (hvilket är den förderfvade
civilisationens öde) och sjelfva förgås, under det hon likväl i
ideen fortlefver och blir ett bättre slägtes arf. — Så
tillgår det att menniskorna tillhopa kunna föda ett väsende
mäktigare än sig8. Denna mäktigare är andan, — hvars
och ens del, men ingens tillhörighet. Den antar väl
natur af de menniskors böjelser och seder som den
förbinder, och är då, för att så säga, det personliga hela, samt
karakteriserar det samhälle, den tid, hvars gemensamhet
den utgör (hvilket är meningen då man talar om ett folks,
ett tidehvarfs anda); men i sig sjelf är den fiendtlig mot
allt enskildt, genombryter alla skrankor, invecklar
menniskan med och mot hennes vilja allt djupare i odlingens
stora problem, blott deri under alla olika skiften sig sjelf
lik, att den oupphörligt blir mäktigare och, oundvikligare
än den strängaste nödvändighet, gör menniskorna i lycka
och olycka, i godt och ondt, alltmera beroende af
hvarandra. Med ett ord: den vill blott sig, och är en egen-
9 Uttrycker man detta allmänna väsende med en vilja, sä ligger här
skilnaden emellan Rousseau’s (se Contrat Social) volonté
géné-rale — den allmänna viljan — och la volonté des tous — viljan
af alla, hvar för sig tagna. Det är den får ra som är statens
väsende, och som, emedan den ej är uppkommen af
öfverenskom-melsen (ehuru deri uttryckt), utan är före all öfverenskommelse
och gör den först möjlig, är den mäktigare. — Häri ligger
hemligheten af statens makt; berodde den pä allas godtycke, så vore
den möjligen i morgon upplöst. — Statshvälfningar äro ej säkert
bevis på statens svaghet i och för sig sjelf (huru kunde då folk
efter sådana ofta uppstå mäktigare?), utan bevis derpå att enskilda
intressen försvagat hos de styrande den rätta statskraften, som då
kastar sig i massan såsom gäsnings-ämne och nygör staten. — Med
rätta säger Rousseau: la volonté générale est mdéstructible.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
