Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorild. 1820 - Thorild. Tillika en filosofisk eller ofilosofisk bekännelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tn
farande i det gudomliga ordet och dess verkningar. Men
ordet kan blott verka genom andan. —
Guds andas saliga gemenskap utgör Guds församling
(det gudomliga samhället), hvilken fuller, såsom egande i
det uppenbarade ordet sin yttre föreningspunkt, sjelf är
en yttre inrättning och kallas kyrka, men till sitt inre
väsende består i den Heliga Andas gemenskap; i hvilken
Gud oupphörligt kallar, med sig försonar och saliggör
menniskorna. I denna anda är det som Frälsaren säger:
»jag är när eder alla dagar intill verldenes ända»; och:
»hvar två eller tre äro församlade i mitt namn, der är
jag midt ibland dem». Hvilket åter vill säga att, ehuru
inskränkt till antalet den inre de trognas kyrka må vara,
den likväl till sin princip är allmännelig. Kyrkan är
väsendtligen allmännelig. Det gifves i sig sjelf ingen
parti-kulär-kyrka (äfven ingen till väsendet protestantisk10),
liksom det ej gifves någon partikulär-Gud. Hvarmed dock
ej menas, att ju icke kyrkans yttre och verldsliga
förhållanden af den särskilda staten på ett särskildt sätt, ur
synpunkten af statens eget bästa, må ordnas. Detta kan
så mycket snarare fullkomligen medgifvas, som staten med
10 Att ej i sjelfva protesten protestantismens väsende kan bestå, alt
följaktligen protestantismen, såsom sådan, är en i kyrkan
öfvergående karakter, är tydligt, emedan den sjelf uttryckligen
erkänner kyrkans allmännelighet. Dess protest mot katholicismen var
således ej riktad mot kyrkans allmännelighet i och för sig, utan
emot denna kyrkas anspråk på allmännelighet, sedan den (försänkt
i verldsliga intressen och menskliga utbyggen på läran) långt för
detta sjelf blifvit en partikulär-kyrka. Såsom protesterande mot all
kyrkas allmännelighet har protestantismen endast visat sig i vissa
ytterliga sekter, som ej erkänna andan annorlunda än såsom en
partikulär-anda, hvilken genom ett särskildt inre ljus skulle vara
hvars och ens ledare. Dessa äro de som Luther kallar
svärmeandar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
