- Project Runeberg -  Erik Gustaf Geijers samlade skrifter / Förra afdelningen. Femte bandet /
291

[MARC] Author: Erik Gustaf Geijer With: Knut Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorild. 1820 - Thorild. Tillika en filosofisk eller ofilosofisk bekännelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

291

dess bilder, låter endast genom omedelbar gudomlig
assi-stens tanke och materia verka på hvarandra, emedan deras
egen olikartade natur skall förbjuda all ömsesidig verkan.
Locke åter, sedan han, genom sin förklaring af
föreställningarne ur de materiella intrycken, åtminstone gjort
problematiskt om ej själen sjelf vore materiell, söker genom
tillkallandet af begreppet om Gud (som han, ehuru genom
en inkonseqvens, tror sig kunna demonstrera) att rädda
de förhoppningar som uppenbarelsen gifver menniskan och
som på hennes andeliga natur äro grundade. Deremot
försvinner genom dessa båda åsigters fullkomliga och
kon-seqventa utveckling, i den Fransyska fulländade
materialismen och i Fichtes likaledes fulländade formalism8, det
supplementariska bruket af gudoms-begreppet, och detta
sjelft förvandlar sig i det förra systemet till en abstrakt
fysisk nödvändighet, som ytterst är en blind tillfällighet, i
det sednare åter till en ej mindre abstrakt, opersonlig
moralisk nödvändighet eller verldsordning; hvarföre ock den
Fransyska materialismen till en del ej nekar sin karakter
af atheism’, och Fichtes system10 åtminstone hade af
nöden ett försvar mot anklagelsen derför. — Om sådana
resultater bäst visa, att menskliga tanken blott genom ett
slags våldsam hållning kan dröja i någon af de båda yt-

8 Formalism och materialism äro benämningar som jag helst ville
bruka om de med motsatsens utbildande ännu sysselsatta
syste-merna; idealism och realism åter om de olika karaktererna af sä
kallade öfvergångs-systemerna; om hvilka straxt mera.

9 Fullständigast och djerfvast uttryckt i den en gSng så beryktade
boken Système de la Nature.

10 Jag menar dermed hans äldre och egentligen konseqventa, ehuru
i denna konseqvens sjelfförstörande system. I hans sednare
skrifter användes genom ett slags mysticism å nyo gudoms-begreppet
såsom systemets supplement.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:59:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eggeijerss/1-5/0303.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free