Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorild. 1820 - Tillägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
303
först verkligen objektiv, d. v. s. har sitt i början blott i
ren möjlighet existerande objekt i ren och fullkomlig
verklighet för sig; i hvilken allt förnufts och all tankes
gudomliga uppfyllelse filosofien äfven sjelf sig i sitt objekt förlorar,
samt existerar blott såsom det klara gudomliga sinnet,
såsom den gudomliga kärleken sjelf i menniskan; eller den
verkligblifna filosofien är i och med detsamma religion.
Genom naturlära, sedolära, gudalära fortgår således
filosofien till sitt mål. De äro de vetenskaper, i hvilka
hon allt mer realiserar sig. — Vi slute med en blick, så
god vi förmå ge den, öfver vetenskapernas hela, ur den
här i allmänhet framstälda synpunkten. Det förstås likväl
att denna öfversigt blott kan upptaga de förnämsta af
der gerührt, und in das höchste Erstaunen versetzt. Es war nicht
nur ein kühner, es war schlechthin der kühnste äller Gedanken. Wie
durch diesen erst allés menschlich wurde, so hatte der erste Finder
(wenn es je einen solchen gab) von jenem persönlichen Wesen
sicber eine ganz menschliche Vorstellung. Gewiss legte er die Hände
nicht in den Scboss, sondera ging hinaus unterm freien Himmel,
und fragte die ganze Natur, die Sterne und die Berge, die
Pflanzen und die Thiere, ob sie ihm keine Kunde geben von
dem verborgenen, unerforschlichen Einen; oder er zog in ferne
.Lande, unter unbekannte Menschen, Stämme und Völker, nach
Zeichen oder geschichtlicben Spuren dieses Wesens zu forschen».
Schelling, Denkmal der Schrift Jacobts. Sämmtl. Werke, Ups.,
XI B. S. 218. — Detta är förträffligt sagdt — och förnuftet 8r
sjelft denna »Okande. Blott borde tilläggas, att hvarken stjernorna
eller bergen eller plantorna eller djuren, hvarkep naturen eller
menniskan i hennes närvarande tillstånd, ehuru all verlden med
tusende tungor förkunnar det obekanta, allsmäktiga väsendet, kunde
ge svar på frågan om en personlig Gud, utan endast han sjelf
genom sin uppenbarelse; hvarföre det ej heller finnes någon
mensklig uppfinnare till denna tanke (hvilket författaren synes antaga
och derpå åter betvifla).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
