Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorild. 1820 - Tillägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
305
betraktade inom sig samma motsats®, det vill säga:
vetenskapen i hvardera har företrädesvis till ämne antingen
formen och det allmänna, eller ock det enskilda och
qva-liteten; likväl så att det formellt vetenskapliga aldrig
förlorar sammanhanget och förbindelsen med det qvalitativa,
och tvärtom (en söndring som öfverallt är den rätta
vetenskapens död). Vetenskapen om formen i naturläran är
den allmänna storhets- eller proportionsläran (mathematik);
vetenskapen om qvaliteterna åter den egentliga naturläran
(fysik i trängre mening, med sina underafdelningar)8.
Vetenskapen om formen i sedoläran är rättslära; vetenskapen
om det qvalitativa i samma afseende är egentlig sedolära
* Detta ger theologiens hufvudindelning i thcologia dogmatica et
moralis, filosofiens i philosophia Iheoretica et practica.
* Äfven Orientalerna räkna mathematik till naturläran. Att den kan
kallas naturens egen form- och proportionslära visar sig i de
ma-thematiska sanningarnes uttryck i naturen, som astronomien, den
mekaniska fysiken, optiken, läran om kristallisationen och ljudet
m. fi. vetenskaper, hvilka äro använd mathematik, framställa. Af
mathematikens hufvudafdelningar geometri och analytik är den
sednare den företrädesvis ideella delen. I allmänhet bestär
naturlärans oändliga behag i det allt mer upptäckta sammanträffandet
emellan naturens och förnuftets lagar. Från hvarje punkt af en
sådan sammanträffning har en flod af ljus spridt sig öfver verlden.
Det gäller om naturlärans formella som om hennes qvalitativa del;
hvilken sednare man öfverhufvud kunde dela i fysiologi och chemi.
Hvilken stor roll spelar ej t. ex. begreppet om polaritet nu i
che-mien? Genom hvilket begrepp, på erfarenhetsväg (i synnerhet
genom Berzelius), den ofvanföre nämnda allmänna vetenskapliga
typen (ty polaritets-begreppet är ingenting annat) äfven utvecklat
sig i chemien, sedan det ur förnuftsgrunder redan var antydt och
framstäldt, först genom Kant, men uttryckligen genom Schelling.
’ Rättslära och sedolära dela sig åter hvar för sig, enligt den
allmänna vetenskapliga typen. Den förras företrädesvis formella ele-
E. G. Geijers Saml. Skrifter. 1 Åfdeln. 5 Band. 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
