Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorild. 1820 - Bihang - II. Svar på en af L. Hammarsköld författad recension öfver skriften Thorild m. m. - 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
333
byggt en mängd andra missförstånd. Här uppstå också
detta abstrakta tänkesätts filosofiska systemer, och af hvilka
jag gifvit en kort öfversigt ifrån Des Cartes. Dessas
indelning i formalistiska och materialistiska svarar ej mot
den nyss angifna filosofiernas naturliga endera subjektiva
eller objektiva riktning. Båda dessa slags abstrakta
systemer befinna sig tvärtom på den subjektiva sidan; bådas
högsta problem är att förklara subjektet sjelft eller
kunskapsförmågan, och om äfven denna förklaring, såsom i
materialismen, blott vinnes genom uppgifvande af
subjektets sjelfverksamhet (ett bevis på de slags upphäfvande
förklaringar som i dessa systemer blott äro möjliga): så är
likväl problemet och intresset äfven här detsamma. Båda
äro barn af samma abstrakta tänkesätt; ehuru
materialismen döljer sin tomhet med att liksom sänka sig ned i de
sinliga objekterna, och, då formalismen vill förklara dessa
ur begreppen, tvärtom låter begreppen födas af sjelfva
objekterna. Jag har äfven derföre på något ställe kallat
den materialistiska filosofien och den derpå grundade
empirismen för en inverterad abstraktion; och jag kan ej
annat finna än att uttrycket är träffande. Liksom de
formalistiska och materialistiska systemerna under denna
station föreställa filosofiens subjektiva riktning, så framställa
deremot de af mig så kallade öfver gångs-sy stemerna den
objektiva. Öfvergångs-systemer har jag kallat dem, emedan
de merendels uppstått i kastningen mellan den
formalistiska och materialistiska synpunkten, då den medlande
enheten liksom lättare förnimmes; ty man kan ej öfvergå
från den ena ytterligheten till den andra »utan att först
passera medelpunkten» (s. 292). Likväl taga äfven dessa
systemer färg och karakter af den ståndpunkt, på hvilken
abstraktionen sig för tiden befinner. Man återfinner äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>