Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorild. 1820 - Bihang - II. Svar på en af L. Hammarsköld författad recension öfver skriften Thorild m. m. - 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334
i dem bemödandet att endera göra intelligensen till natur
eller naturen till en mer och mindre utvecklad intelligens,
ehuru pà ett mera objektift sätt och i en djupare mening,
så att det blir en gudomlig natur eller en gudomlig
intelligens, i hvilken motsatsen är upptagen och som utgör
principen. Den karakteristiska skilnaden är, att då de
andra systemerna utgå endera från medvetandet eller från
objekterna, dessa deremot lägga principen eller enheten,
sedd under endera synpunkten, bortom bägge. Att dessa
systemer kunde vara både realistiska och idealistiska, visa
Spinoza och Leibnitz, hvilka jag bägge, såsom mig
synes med skäl, räknat till denna klass. Om rec:s uttryck
angående den sednares filosofi, att den är ett blott
elementärt logiskt system, kan jag blott säga att jag finner
det obegripligt, då Leibnitzs filosofi innehåller en ur en
ideell synpunkt konstruerad hel verlds-åskådning, i hvilken
allt väsendtligen är ande. Att denna ande försvann och
ej spordes i systemets behandling af Wolf; att då till
större delen blott ett logiskt skelett stod qvar: dertill var
ingen annan ratio sufficiens än att hvarken Wolf eller
hans efterföljare voro Leibnitz.
Jag har sagt att de formalistiska och materialistiska
systemerna ha en atheistisk, öfvergångs-systemerna en
pan-theistisk riktning. Det förra vederlägger rec. med att
bevisa mig, att Cartesius haft gudfruktiga män till
efterföljare och var ingen atheist. Jag har ej sagt det om
någon. Jag har tvärtom (s. 290) erkänt gudoms-begreppets
närvaro både i Cartesianska och Lockeska filosofien och
visat i hvad förhållanden det till dem synes mig stå
(nämligen såsom tillkommet) — liksom jag (s. 295, not.)
i allmänhet förvarat mig mot alla misstydningar, genom
det uttryckliga erkännande att all allvarlig filosofi, till hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
